2023 12 02
Kriget i Ukraina
2023-12-02
Ryska framgångar längs de flesta frontavsnitt - Ryssland utökar sin krigsmakt (på sikt) - Europas ammunitionstillverkning växer - Ökad etnisk spänning i Ryssland
Efter snöstormen söndag-måndag har intensiteten i striderna runt Avdiivka ökat igen. Ryssarna tycks göra mycket omfattande anfall, och tar stora förluster, men erövrar ganska lite terräng. De rycker också fram på ett område vid Kreminna.
Men sammantaget har Ryssland de senaste två veckorna gjort små avancemang på de flesta frontavsnitt, medan Ukraina har haft framgångar endast vid Dnjepr.
Ukraina har sprängt tåg på båda de två järnvägslinjer som förbinder västra Ryssland med östra delarna, Nordkorea och Kina. Båda sabotagen utfördes i Buryatia, söder om Bajkalsjön. Den ena sprängningen inne i en tunnel, så den linjen är förmodligen blockerad för en längre tid. Den andra sprängningen på en bro, men det är osäkert hur stor skada det orsakat. Definitivt betydande störning av transporterna. Ryssland köper mycket ammunition från Nordkorea och komponenter till vapenindustrin från Kina. Mycket olja och bränsle går också på järnväg.
Estlands och Finlands regeringar deklarerar att det är fastslaget att gasledningen och kommunikationskablarna på botten av finska viken saboterades avsiktligt av ett kinesiskt fartyg, som släpade sitt ankare över ledningen. Man har framfört detta officiellt till Kina, och begärt att få undersöka båten när den anländer till hamn i Kina.
Putin har beordrat krigsmakten att öka sina styrkor med 170.000 soldater, vilket skulle innebära totalt 1,32 miljoner. (Enligt the Guardian). Detta avser alltså den nominella bemanningen av organisationen. När utökningen skall vara genomförd sägs inte, men den utökning som beslöts för ett år sedan är planerad att vara genomförd 2025-26, så detta nya beslut bör vara ett mål för ca 2028. Ökningen skall genomföras genom rekrytering av anställd personal. (Troligtvis ingår värnpliktiga under sitt andra halvår i totalsiffran, ca 140.000 man, vilket är oförändrat.)
Samtidigt är det så att de nu existerande förbanden långt ifrån har full nominell styrka. För att nå målet måsta man alltså rekrytera för att ersätta pågående förlusterna i Ukraina (100-250.000 soldater per år), fylla upp vakanserna i den existerande organisationen, Rekrytera 130.000 enligt förra årets försvarsbeslut och sedan de 170.000 i gårdagens beslut. Och så måste man för eller senare hemförlova de som är kvar av de 300.000 som mobiliserades 2022. Man behöver alltså under 24-25 rekrytera över 6-700.000 soldater för att nå 2022 års försvarsbeslut.
Just nu rekryterar så mycket man kan, med blandad framgång, man får betala ganska mycket: Framför allt vänder man sig till gästarbetare, illegala invandrare och etniska icke-ryssar i avlägsna regioner, men den källan kommer naturligtvis att sina.
En annan flaskhals är utbildningsresurserna. Enligt allmänt sprid bedömning kan man utbilda 20-25.000 i månaden, alltså ca 270.000 om året med en tre-månaders grundutbildning. Begränsande faktor är naturligtvis instruktörer; erfarna befäl behövs i Ukraina. Erfarna befäl är naturligtvis också en brist när man skall sätta upp nya förband.
Och så är det tveksamt om man kan tillverka stridsvagnar och pansarfordon i tillräcklig omfattning. De nya styrkorna kommer förmodligen huvudsakligen bli mekaniserat infanteri.
EU-tjänstemän uppger att unionens försvarsindustri våren 2024 kommer att ha en kapacitet motsvarande 1 million artillerigranater per år och nå ca 1,3-1,4 millioner till slutet av året. Probelemt är dock att en del av dessa säljs till andra länder. Men tillsammans med andra ”väst”-länders ökning av produktionen bör det om ett år finnas kapacitet att både förse Ukraina med rikligt med granater och bygga upp olika länders egna förråd. (Och så skall någon betala för det också.)
Men vad händer i kriget fram till dess?
Ryska federationen ger betydande bidrag till den regionala förvaltningen i dels några delrepubliker i Kaukasus, t ex Tjetjenien, dels till de annekterade områdena i Ukraina. Nu har man beslutat att dra ner på dessa, och kräver att regionerna i större utsträckning finansierar sin budget. Orsaken är naturligtvis svårigheter att få ihop den federala budgeten. De stora bidragen till delrepublikerna har ansetts nödvändiga för att hålla invånarna på gott humör. De ockuperade områdena är helt beroende på bidrag från federationen.
(Jag är inte säker på de annekterade områdenas formella status. De anslöt sig som delrepubliker men håller på att omvandlas till oblast, tror jag.)
Landets nuvarande migrationspolitik tillåter segregerade invandrar-samhällen att skapa stängda etniska enklaver som utgör grogrund för korruption, organiserad brottslighet, illegal invandring, terrorism, extremism och spänningar inom landet. Invandrare förändrar hur det ser ut i landets städer och deformerar landets enhetliga språkliga, kulturella och legala traditioner.
Nej, det är inte Jimmie Åkesson eller Ebba Busch som säger detta, utan Ryska ortodoxa kyrkans överhuvud, Patriarken Kirill. (I ett tal på möte med ryska folkets råd. (Min översättning från ISWs engelska översättning.)
Uttalandet är intressant som ett exempel på den nationalistiska kampanjen mot icke-ryska folkgrupper. Och det är naturligtvis inte bara invandrare utan i stor utsträckning ryska medborgare i icke-ryska regioner som bildar etniska enklaver. Och det förekommer naturligtvis mycket hårdare utfall mot icke-ryssar, men detta var kul, eftersom det kunde ha sagts av en svensk politiker.
Putin har ett råd för mänskliga rättigheter: "the Russian Presidential Council for Civil Society and Human Rights" (ISW). Nu har han avskedat samtliga kritiska medlemmar i rådet och ersatt dem med regeringspropagandister.
