Om inflationen

 

Det blev stor glädje när SCB publicerade sin inflationsmätning för december; Inflationen hade gått ner från 5,8% till 4,4%. (Riksbankens mål är relaterat till KPIf-inflation, men jag återger ovan inflationen enligt KPI, eftersom det är den det brukar skrivas om.)

Men: Denna stora nedgång berodde på att vi hade en väldigt stor ökning av KPI november till december 2022, och den ökningen försvann nu ur beräkningen. Prisökningarna november – december i år var höga, men mycket lägre än förra året.
Btw: ”Inflationen i januari” kommer att bli omkring 5,6%.

Jag var ute och körde bil, och kom till ett samhälle med hastighetsbegränsning till 50 Km/tim, så jag saktade ner och höll den hastigheten. Men blev stoppad av polis som sa ”Du har kört 76 km den senaste timmen, alltså är din hastighet 76 km/tim”. Och fick böta 4000kr och körkortet indraget.

Nej, naturligtvis inte! Det hade ju varit idiotiskt.
Men det är just så ekonomerna följer upp inflationen. Inflation är ju prisökningshastigheten.

Den momentana inflationen går inte att mäta, som t ex en bils hastighet, och den prisnivå man mäter för en enskild månad varierar väldigt mycket p g av att prisökningarna är oregelbundna och mätningen osäker. Det går aldrig att använda indexets förändring en enskild månad, och därför tittar man bara på KPI-förändringar över en längre tid, t ex ett år. Men detta säger naturligtvis inte någonting om hur stor inflationen är nu, utan hur stor inflationen varit i snitt det senaste året. (Att inflationsmåttet sjönk från november till december är helt ointressant, det berodde ju på att KPI-index ökade väldigt mycket 2022!)
Det som fungerar är att titta på inflationen per månad och ta fram en trend:


KPFi månadsförändring 2022 - 2023 uttryckt som årsinflation

Slutsatsen är att vi haft en inflation på ca två procent sedan juli i år.

En intressant notering är att priserna framför allt höjs i månaderna mars, juni, september och december. Om man visar prisökningarna kvartalsvis, blir bilden tydligare:

KPFi förändring per kvartal 2022 - 2023 uttryckt som årsinflation.

(Det ser fortfarande lite konstigt i Q1 -23, vilket beror på de extremt höga priser som registrerades i december -22, troligtvis en felräkning på SCB.)


 

Populära inlägg i den här bloggen

Är Ryssland ett hot mot Europa?

Bild
  S k fredsvänner i Sverige sprider idén om att kriget i Ukraina orsakats av hotet från NATO och Ukrainas önskan att bli med i alliansen. Sanningen är att Ryssland började rustat upp omkring 2008, medan NATO rustade ner från 2009 fram till omkring 2018. Inställningen i Europa har svängt succesivt p g av Rysslands upprustning och agerande, framför allt kriget mot Ukraina 2014 och framåt. Statistik från SIPRI: (Stockholm International Peace Research Institute) (Rysslands siffror är SIPRIs uppskattningar. Oregelbundenheter kan beror både på osäkra budgetuppgifter och tvivelaktiga BNP-siffror.) Putin har de senaste åren fortsatt med flera beslut om stora upprustningar, med mål för en mycket starkare krigsmakt om några år. Bara sedan invasionen 2022 har Putin fattat beslut om ökningar av armén med nästan 500.000 soldater till omkring 1,5 millioner soldater. Detta handlar inte om att skaffa fram soldater till det nuvarande kriget, utan om hur stor krigsmakt man skall ha  2028 e...
Läs mer

Kan Ukraina vinna kriget? - 2024 10 30

Bild
  Tes 1: Ryssland har under 2024 förlorat mer soldater och mer materiel än vad man kan ersätta, vilket innebär att de ryska styrkorna försvagats. Samtidigt kommer de ukrainska styrkorna att stärkas under hösten och vintern. Resultatet blir att de ryska attackerna kommer att minska eller upphöra under vintern och Ukraina kommer att börja genomföra fler motanfall och orsaka ryssarna ökade förluster. Putin förlorar prestige och läget blir instabilt i Ryssland. Tes 2: Ryssarna kommer att kunna fylla på sina styrkor och fortsätta med sin sakta framryckning. Man binder upp de ukrainska styrkorna, så att de inte kan ta några initiativ. Det innebär att det inte blir några större förändringar det närmaste året, men sedan kommer förmodligen krigströttheten bland befolkningen och avtagande västligt stöd tvinga Ukraina att gå med på ett vapenstillestånd. Tes 3: Ryssarna har ackumulerat många stora robotar för att i november – december öka attackerna mot ukrainsk infrastruktur. El-, värm...
Läs mer

Ny världsordning – den starkes rätt

Bild
USA ”föreslår” nu en fredsöverenskommelse som omfattar de viktigaste delarna av Putins önskelista: Ryssland skall få en stor del av Ukraina och Ukraina skall inte få gå med i NATO. I bakgrunden finns naturligtvis överenskommelser om ekonomiskt samarbete mellan USA och Ryssland, som USA skall tjäna på, t ex få köpa ukrainska jordartsmetaller av Ryssland. Det vi ser är en ny världsordning – Den starkes rätt. Supermakter skall få göra upp sinsemellan om hur man bestämmer över och utnyttjar små länder. För Trump innebär detta att han får godkännande från Putin att t ex erövra Grönland, och styra över Kanada För alla små länder, och speciellt de som ligger nära en supermakt är detta synnerligen oroande. Trump anser förmodligen att Finland och Sverige är inom det område där Ryssland har rätt att bestämma, och att det är ok för Ryssland att ockupera oss.  Och skulle vi försöka försvara oss så har vi därmed orsakat krig. Därför är kriget i Ukraina så betydelsefullt. Det handlar om små ...
Läs mer