Översikt kriget i Ukraina 24 07 09

 

Kriget i Ukraina fortsätter ganska oförändrat, med ett antal parallella utvecklingslinjer:

  •           Rysslands utnötningsattacker i Donetsk-området.
  •           Ukrainska motanfall i Luhansk- och Charkiv-områdena.
  •           Rysk strategisk bombning
  •          Ukrainsk strategisk bombning.
  •           Ökade vapenleveranser till Ukraina.
  •           Rysk ansträngning för resursallokering.
  •           Framgångar för Ukraina när det gäller internationellt stöd.

 

Först. Gårdagens ryska robotangrepp mot det stora barnsjukhuset i Kiev är ett av Rysslands värsta krigsbrott hittills. Flera stora överljudsrobotar avfyrades mot sjukhuset. Många dödade och massor av sårade. Och hundratals svårt sjuka barn utan livsuppehållande vård.

 



Rysslands utnötningsattacker i Donetsk-området.

Ryssland fortsätter sin malande framryckning i norra Donetsk, framför allt norr om Avdiivka.
Vid Chasiv Yar har ukrainarna retirerat från (ruinerna av) stadens östra delar, men i övrigt inga ryska framgångar på detta frontavsnitt. Totalt sett väldigt många attacker / sammandrabbningar varje dag. Ryssarna tar mycket stora förluster och erövrar enstaka kvadratkilometer. Putins strategi är att med kontinuerliga attacker hålla ukrainarna sysselsatta tills Väst slutar stödja Ukraina.

 

   

                                

                           2024 06 27                                                        2024 07 07

Ryssarna förlorar enligt Ukraina 30-35.000 soldater per månad (sårade+dödade+saknade). Enligt de flesta bedömningar kan de skicka omkring 30.000 nya soldater till fronten varje månad. Stämmer dessa uppgifter så minskar den ryska styrkan. Dessutom så kan man inte ersätta alla förlorade stridsfordon eller kanoner, så styrkorna blir succesivt sämre utrustade, och de nyrekryterade utgörs till stor del pressade gästarbetare från centralasien och lurade rekryter från avlägsna länder, så stridsmoralen är förmodligen sjunkande.
Ukrainarnas förluster av soldater är enligt de flesta seriösa bedömare bara är en bråkdel av de ryska.

Ryssarna attackerar varje dag det ukrainska brohuvudet på vänstra Dnjepr-stranden, utan några framgångar. Ganska lite aktivitet på syd-fronten de senaste dagarna.

Ukrainska motanfall i Luhansk- och Charkiv-områdena.

Ukraina har attackerat och erövrat terräng på ett par platser i Luhansk, och försöker trycka tillbaka ryssarna norr om Charkiv. Även en del motanfall i norra Donetsk. Ukraina har alltså något ökande offensivt agerande de senaste dagarna.

Rysk strategisk bombning.
Ryska missil-attacker mot ukrainska elkraftverk har avtagit något, kanske p g av att det finns färre lämpliga mål kvar att bomba. Men man har redan åstadkommit mycket svåra skador, och den ukrainska elförsörjningen har stora problem. Detta drabbar både människorna och industriproduktion.
Det tar tid att bygga upp ett bombat elverk, så det går inte att återställa produktionen innan vintern, och ryssarna fortsätter med sina attacker. Dock är det så att den småskaliga produktion man kan få igång som ersättning inte går att slå ut med stora ballistiska robotar eller kryssningsrobotar. Och de nya luftvärnssystem Ukraina får kan delvis användas till att försvara elproduktionen.

Ryssarna missilattacker dödar ganska många civila och förstör bostäder, sjukhus och skolor. Uppskattningsvis bortåt tio dödade civila i snitt per dag.

Det har vid flera tillfällen den senaste tiden förekommit attacker mot Kiev. Huruvida detta har varit försök att förstöra elverk eller fabriker, eller om det varit ren terrorbombning mot civila är oklart. Syftet kan vara att ukrainarna inte skall flytta luftvärn från Kiev.

Ukrainarna är totalt sett ganska framgångsrika i att skjuta ner ryska långdistansrobotar, men luftförsvaret räcker inte för att försvara alla mål.

 

Ukrainsk strategisk bombning.

Ukraina har lyckats bygga upp en tillverkning förarlösa miniflygplan som används som kryssningsrobotar. De har väldigt lång räckvidd och man har lyckats träffa ett stort antal mål ibland långt in i Ryssland, framför allt oljeindustrianläggningar. Ryssland har inte tillräckligt med luftvärn för att skydda alla möjlig mål.

Man har också med attackrobotar lyckats skada många ryska luftvärnsrobotbatterier, framför allt på Krim, vilket öppnat för attacker mot andra mål.

Ökade vapenleveranser till Ukraina.

Vårens olika löften om ökade vapenleveranser håller på att levereras, och Ukrainas slagstyrka ökar, vilket möjliggör att man kan gå till smärre motanfall. Det finns uppgifter om att Ukraina sätter upp nya förband, men inte har tillräckligt med utrustning. Man har alltså enligt detta folk nog, och kan öka sin militära styrka.
Fler patriot-batterier och snart F-16 flygplan kan eventuellt uppväga det ryska övertaget i luften. Kan man slå ut ryska plan långt bakom fronten kan man få slut på de ryska bombningarna med glidbomber, vilket den senaste tiden varit ett viktigt vapen för dem.
Ryssarna har redan förlorat ganska många plan i kriget, och en ökning av dessa förluster skulle vara ett mycket betydelsefullt strategiskt problem. Man har svårt att producera nya plan. 

NATO-länderna har beslutat att ge Ukraina ett stöd på 40 GEUR 2025. Oklart hur detta skall matchas mot de olika ländernas redan utlovade bilaterala bidrag.
Tillsammans med andra löften och diskussionerna om att använda ryska frusna tillgångar, verkar det som om Ukrainas krig 2025 redan är finansierat. Detta är ett väldigt viktigt budskap till Putin, vars strategi är att fortsätta med sitt utnötningskrig tills väst tröttnar.

Rysk ansträngning för resursallokering.

Ryssland omvandlas succesivt till krigsekonomi: En ökande andel av de offentliga medlen används till krigsmakten. Vapenindustrin prioriteras. Regionparlament och oligarkägda företag tvingas bidra till krigsbudgeten.
Så tillverkningen av en del krigsmateriel kan öka. Men man har tekniska problem med att tillverka flygplan, stridsvagnar och vissa sorters robotar. Det uppges t o m att man har svårt att tillverka tillräckligt med vanliga artillerikanoner för att ersätta förlusterna.
Rysk ekonomi går nominellt bra, men det består delvis av ganska hög inflation, satsningen på krigsmakten och en kraftigt underbalanserad statlig budget. Levnadsstandarden för medborgarna sjunker och den sociala servicen försämras. På sikt blir det mycket sämre, bl a på grund av arbetskraftsbrist, men ett par år kan man förmodligen hålla uppe och även öka krigssatsningarna.

Man har som mål att rekrytera 400.000 soldater till krigsmakten 2024, vilket förmodligen misslyckas. Olika närmast panikartade åtgärder visar att man har ett problem; t ex att man rekryterar soldater i Afrika och Sydamerika, man rekryterar ungdomar (17-åringar) och att man flyttar ryska soldater från Afrika och Syrien till Ukraina. Man kommer att bli tvungna att genomföra en inkallelse av ”reservister” (s k mobilisering) till hösten om man vill kunna upprätthålla sin anfallsstyrka.
Det verkar också som att ryssarna flyttar förband från södra fronten till norra Donetsk för att upprätthålla anfallen där.

Sanktioner för att hindra rysk tillgång till nödvändig teknologi rundas naturligtvis i stor utsträckning, men har ändå stor betydelse för Rysslands svårigheter att producera vapen.

Makthavarnas kontroll och förtryck av befolkningen ökar hela tiden, med kontroll av medier, likriktning i undervisningen, total rättsosäkerhet, ökade resurser till säkerhetspolisen mm. Ett växande problem är fientligheten gentemot etniska minoriteter och gästarbetare, som är viktiga för ekonomin.

Framgångar för Ukraina när det gäller internationellt stöd.

Bakslagen för ultrahögern i Frankrike och Storbritannien kan ses som en framgång för Ukraina. Vårens utfästelser från många olika länder innebär att stödet för Ukraina har blivit mer grundfast. Exempel: Tysklands utrikesminister Annalena Bearbockk säger att hon är trött på de som kallar stödet till Ukraina för välgörenhet, när det är en investering i landets nationella säkerhet, och att det inte finns någon större nationell angelägenhet.
Storbritanniens nye utrikesminister försäkrar om oförändrat brittiskt stöd för Ukraina.

Stödet för Ryssland minskar också sakta. Kina stödjer fortfarande Ryssland så mycket de kan utan att alltför mycket riskera försämrad relation med väst. Samtidigt behöver Kina ha betalt för det de säljer till Ryssland, så något stöd i den bemärkelsen blir det inte.
Många länder fjärmar sig eller förhåller sig avvaktande.
Ryssland stöds nu av Iran, Nordkorea, Syrien, några afrikanska militärjuntor, Venezuela, Cuba och eventuellt ett par länder till. Förutom alltså Kina i viss grad.

Den senaste bombningen av barnsjukhuset påverkar opinionen i många länder i anti-rysk riktning.

Victor Orban har träffat Kinas ledare, ryska ledare och Zelensky i Kiev. Jag förmodar att det är en kampanj för att framstå som en betydelsefull internationell politiker för sin hemmapublik, och försöka dölja stödet för Putin med något som skall se ut som ett seriöst engagemang för fred.
Det är ganska absurt att en av Putin betald lakej sitter som ordförande för EU!

Det är tänkbart att Ryssland förlorar sin plats i FNs säkerhetsråd, eftersom det inte finns något beslut om att de skall ha en permanent plats. Platsen gavs ju en gång i tiden till Sovjetunionen.

Stoltenberg bedömer att Ukraina kan bli medlemmar i NATO inom tio år.

 

 Mer om kriget i Ukraina          Lägesöversikt 2024 06        Till startsida      

 

Om detta arbete:

Jag följer framför allt Ukrinform, the Guardian, ISW (Institute for the study of war), Kiev post, Politico, Ośrodek Studiów Wschodnich, UK ministry of defence och Cornucopia, vilka i sin tur hämtar information från olika håll. Jag betraktar ingen av dessa källor som opartisk eller helt pålitlig. Mina slutsatser bygger på kombination av många små detaljer, sammanvägning av flera olika uppgifter eller indirekt tolkning av officiella uttalanden eller avsaknad av uttalande.

Om du har frågor om eller synpunkter på det jag skriver, så skicka ett mail till mig.

Anledningen till att jag skriver, och framför allt lägger mycket tid på att skaffa mig en så komplett bild som möjligt av vad som händer i Ukraina-kriget, är att jag fann den allmänna nyhetsbevakningen synnerligen fragmentarisk och präglad av klick-ekonomin. När jag nu gör detta arbete tycker jag att jag kan dela med mig till eventuella andra intresserade.


Populära inlägg i den här bloggen

Är Ryssland ett hot mot Europa?

Kan Ukraina vinna kriget? - 2024 10 30

Ny världsordning – den starkes rätt