Hur går det i Ukraina i höst?

Ukrainas invasion i Kursk-området har förändrat mycket, framför allt psykologiskt. Men ur militär synpunkt är kriget fortfarande ett utnötningskrig. Den förlorar som inte längre kan skicka tillräckligt med nya trupper till fronten. Nya soldater, mer vapen, reservdelar och ammunition.

Läget i markkriget:
Fokus ligger nu nästan helt i Kursk och vid Donetsk på östfronten.
I Kursk vill Ukraina knappast rycka fram längre, så det pågår ett ganska rörligt och rörigt krig längs kanten av det område man intagit. Den ukrainska taktiken är förmodligen att anfalla och retirera för att slå ut så mycket rysk trupp som möjligt, inte att besätta nytt område. Ryssarna har fortfarande inte flyttat tillräckligt med trupper till Kursk för att kunna trycks bort ukrainarna från ryskt territorium.
Putin sägs ha beordrat att ukrainarna skall ha körts bort senast första oktober. Då skall 130.000 värnpliktiga rycka ut. Så troligtvis kommer man att fortsätta flytta trupper till Kursk, frågan är varifrån. Det finns inga tillgängliga strategiska reserver, så man måste plocka små-förband från fronten.
Väster om inbrytningen (i Glushkovo-regionen) avvaktar Ukraina. Man kan förmodligen erövra området söder om floden Sejm när man bestämmer sig för det, men vill vänta tills man kan göra det överraskande. Det kan också vara så att de förband som var avsedda för detta har man beslutat flytta till östfronten.

Ukraina har förmodligen styrkor motsvarande ett par brigader (några tusen man) disponibla att använda där det behövs.

I Donetsk-området går ryssarnas framryckning mot Pokrovsk långsamt, och man håller nu mest på med att bredda inbrytningen genom anfall söderut.
Det är mycket osannolikt att man kan erövra Pokrovsk de närmaste månaderna. Den ryska taktiken har varit att understöda små infanterianfall med kraftig artilleribeskjutning. Men i en smal inbrytning 25 kilometer framför huvudfronten är det väldigt svårt att gruppera artilleri utan att riskera mycket stora förluster från ukrainsk moteld. Vid Avdiivka och Bakhmut hade ryssarna nästan inringat städerna innan de lyckades erövra dem, och kunde gruppera sitt artilleri långt utanför ukrainsk skottvidd.
Det är alltså till och med tveksamt om ryssarna verkligen avser att försöka inta Pokrovsk, anfallet kan vara avsett bara som ett hot för att tvinga Ukraina att dra bort trupper från Kursk. Däremot kan man om man rycker fram några kilometer hota med direkt eld från stridsvagnar mot vägen norr om Pokrovsk, som används av ukrainarna för försörjning av trupperna vid Toretsk och Chasiv Jar.
Det ryska anfallet söderut från inbrytningen är däremot framgångsrikt och ukrainarna har svårt att stå emot. Man har förmodligen ganska små styrkor där och inte varit förberedda på anfall från ”fel” håll.
Det vore logiskt från rysk synpunkt att använda inbrytningen för ett anfall söderut mot ukrainarna som försvara väster om Donetsk, det skulle ge större resultat och mindre förluster. Man har då början till en inringning som man kan komplettera med en arm längre söderut vid Marinka.

Utsikter för hösten:
I Kursk kommer ryssarna att förstärka och ukrainarna kommer att bekämpa dem med rörlig försvarsstrid. Ryssarna kommer att ha problem med ledning och understöd, och ta mycket svåra förluster. De kommer inte att lyckas trycka tillbaka ukrainarna speciellt mycket till den 1:e oktober.
I Donetsk kommer framryckningen mot Pokrovsk att avstanna. Eventuellt ett ukrainskt motanfall mot den ryska udden på inbrytningen. Det ryska anfallet söderut från inbrytningen kan ställa till problem för ukrainarna, om man kan följa upp.
Men ukrainarna överraskar ibland……

 

Kapacitet att generera trupp:
Angreppet mot Kursk sägs ha ökat viljan i Ryssland att enrollera sig i krigsmakten. Om detta stämmer så har Ukraina hjälpt Putin med ett av hans största problem. Men totalt sett är det fortsatt allt svårare för ryssarna att rekrytera. Fängelserna är tömda på lämpliga rekryter, utländska regeringar gör allt mer för att hindra rysk rekrytering, industrin behöver gästarbetarna så de vill inte att dessa pressas. Och vanliga ryssar är mycket tveksamma att riskera livet i en liten ”militär specialoperation”. Putin måste snart utlysa mobilisering, alltså inkallelse av ”reservister”. Detta kommer att kunna öka numerären i början av 2025, men fram till dess har man brist på soldater.

Ukraina har de senaste månaderna kallat in ganska många soldater, och gör förmodligen fortfarande, med hjälp av ny lagstiftning och nya mönstrings-system. De kan alltså öka sin numerär. Men i det långa loppet blir det svårt att skaffa fram tillräckligt med soldater.

Ryssarna har stora problem med att tillverka tillräckligt med vapen och ammunition. Förlorade stridsvagnar och kanoner ersätts med väldigt gamla pjäser från lager, renoverade och eventuellt moderniserade; totalt minskar antalet. Pansarbandvagnar har man stor brist på.
Man tycks också ha svårt att tillverka nya flygplan och avancerade stora missiler.
Ryssarna har också slutat använda luftvärnsrobotar mot markmål, förmodligen p g av att man behöver batterierna för försvar mot Ukrainas strategiska bombning, men kanske också för att man har dålig kapacitet att tillverka robotar och nya batterier.

Ukraina har ökat sin styrka med nyuppsatta brigader och personalpåfyllning, och kommer att fortsätta öka sin styrka, dock är de nya förbanden oerfarna och ganska dåligt utbildade.

Ukraina är väldigt beroende av vapen från allierade, men leveranserna av utlovade vapen drar ut på tiden. Problemet är också att man har väldigt många vapensystem, och det krävs reservdelar och kompetens för att reparera dem.
Utfästelserna om fortsatt stöd är verbalt starkt, och t ex Scholtz mumlande om att dra ner på vapenleveranserna fick mycket starkt inhemskt mothugg.
Men de återupptagna amerikanska vapenleveranserna stärker succesivt ukrainska förband. Och Ukraina utvecklar sin vapenproduktion, och tar fram nya moderna vapen i en imponerande utsträckning.

Utsikter för resten av året:
Ryssarna kommer inte att kunna öka sin numerär (som man beslutat), och styrkan hos förbanden kommer att avta genom färre och sämre vapen och att erfarna soldater ersätts med dåligt tränade nya rekryter.
Ukraina kommer att öka sin styrka, både numerär och beväpning, sakta under resten av året.

Strategisk bombning

Ryssarnas senaste stora robotattack, 26-27/8, medförde tydligen inte några större skador på ukrainsk energi-infrastruktur, troligen p g av att det inte finns så många stora mål att attackera. De ryska attackerna träffar naturligtvis hela tiden industrier, flygfält och transporthubbar, och skadar Ukrainas produktion. Hur mycket man lyckas skada ukrainska stridsflyg finns inga användbara uppgifter om, men några förluster gör säkert Ukraina. Ryssarna har begränsat med avancerade missiler, av sorter som Ukraina har svårt att försvara sig mot. Om man kan öka tillverkningen, så blir det stora problem för Ukraina.

Ukraina har tagit fram en lätt attackdrönare, som man varit relativt sett mycket framgångsrik med ett flertal träffar på oljedepåer, raffinaderier, industrier och militära flygfält, ibland väldigt långt in i Ryssland. Hur stor effekt detta har haft på Rysslands kapacitet är osäkert, men bensinproduktion, bränsleförsörjning till fronten och attackflygverksamheten har påverkats. De senaste dagarna har flera stora oljedepåer satts i brand.
USA har ju förbjudit användandet av kryssningsrobotar med amerikanska komponenter i mot mål inne i Ryssland, vilket också berört brittiska och franska robotar. Ukraina hävdar att detta är en betydande nackdel eftersom flygfält, baser, ammunitionslager, staber och andra militära mål 8-9 mil bakom fronten är skyddade från anfall.
Nu har Ukraina tagit fram en modern avancerad kryssningsrobot och en ballistisk missil. De egna robotarna påstås innehåll noll amerikanska komponenter.

Oljedepå i Rostov Oblast.

Sammantaget så ökar Ukrainas bekämpning av ryska mål, men svårt att bedöma hur pass avgörande detta kan vara. Ryssland har svårt att försvara sig mot ökad ukrainsk fjärrbekämpning.
Oklart hur mycket Ryssland kan öka sina strategiska attacker. Förmodligen förbättras Ukrainas luftförsvar kontinuerligt.

Inhemsk utveckling

Putin har gett ett mycket svagt intryck den senaste perioden, och förtroendet för honom håller på att minska. Dock är det tveksamt att detta leder till någon förändring. Det är svårt att se hur han skulle kunna manövreras ut. Och skulle någon lyckas med detta, så är det troligtvis inga fredligt inställda som tar makten. Däremot skulle de kunna skylla på att tidigare misstag tvingar dem att öka krigsinsatserna.

Rysslands ekonomi går dåligt. Inflationen och räntorna är väldigt höga. Börsen har fallit kraftigt. Det har gjorts neddragningar i budgetar för alla syften förutom militär och säkerhet. Men med hård styrning och politiskt förtryck kan man fortsätta pressa ur samhället resurser för krigföringen några år till.

Ukraina är politiskt stabilt med ett måttligt missnöje med regeringen. Ekonomin är naturligtvis väldigt dålig, men man får tillräckligt med bidrag och garantier för att landet skall fortsätta fungera.

Framtidsutsikter:
Rysslands ekonomiska och industriella kapacitet avtar hela tiden, men det går att pressa ut tillräckligt med resurser för kriget två-tre år. Maktkamp och oro i Kreml innebär naturligtvis att samhället störs ytterligare.
Västvärldens stöd för Ukraina kommer att fortsätta, och landet kommer att fortsätta vara politiskt stabilt.
 

Omvärldsrelationer:
Länder och företag som har affärer med Ryssland blir mer restriktiva p g av risk för sanktioner från USA. Banker i Förenade Arabemiraten sköter ryska betalningar t ex till kinesiska företag (för ”bara” 1-3% provision), men börjar nu dra sig ur denna verksamhet. Denna typ av sanktionshot från USA ger nog större nytta än åtgärder mot direkta leverantörer av varor till Ryssland.
Även kinesiska företag drar öronen åt sig.

Orban i Ungern tar nya steg i samarbetet med Ryssland. Övriga EU-länder reagerar långsamt, men det kan med tiden bli mycket hårda reaktioner, med olika former av frysning av Ungerns medlemskap. Demokratiska stater reagerar långsamt, vilket odemokratiska ledare tolkar som svaghet.

Framtidsutsikter:
Ryssland kommer sakta att bli mer och mer isolerat.
EU kommer (mycket) sakta att frysa ut Ungern.
Västländernas stöd för Ukraina kommer att vara oförändrat.

Fredsutsikter

Det finns för närvarande inga utsikter för ett avslut av kriget. Möjligheterna till fred är antingen total ekonomisk kollaps i Ryssland, eller att Ukraina ger upp.

Se också: Är fred i Ukraina möjlig?

 Dagens glada nyhet:

I Lettland beslagtar man bilarna för dem som kör rattfulla. Och nu donerar man beslagtagna bilar till Ukraina. I tisdags överlämnades 20 bilar till försvaret och olika sjukhus. Under 2023 överlämnades totalt 270 fordon. 

  

Till:

Kriget i Ukraina     Lägesöversikt Ukraina 2024 07 09     Lägesöversikt 2024 06     

 

Om detta arbete:

Jag följer framför allt Ukrinform, the Guardian, ISW (Institute for the study of war), Kiev post, Politico, Ośrodek Studiów Wschodnich, UK ministry of defence och Cornucopia, vilka i sin tur hämtar information från olika håll. Jag betraktar ingen av dessa källor som opartisk eller helt pålitlig. Mina slutsatser bygger på kombination av många små detaljer, sammanvägning av flera olika uppgifter eller indirekt tolkning av officiella uttalanden eller avsaknad av uttalande.

Jag har valt att inte länka till källor och refererar i begränsad grad. Anledningen är just att poängen med min blogg är att försöka skapa en helhetsbild genom att väga samman information med många olika ursprung. Jag lovar att jag gör mitt bästa för att ge så bra information som möjligt, alltså bättre än vad som ges av enskilda nyhetsartiklar.

Om du har frågor om eller synpunkter på det jag skriver, så skicka ett mail till mig. Kommentarsfunktionen är avstängd eftersom jag inte kan ta ansvar för ett diskussionsforum.

Anledningen till att jag skriver, och framför allt lägger mycket tid på att skaffa mig en så komplett bild som möjligt av vad som händer i Ukraina-kriget, är att jag fann den allmänna nyhetsbevakningen synnerligen fragmentarisk och präglad av klick-ekonomin. När jag nu gör detta arbete tycker jag att jag kan dela med mig till eventuella andra intresserade.