Kan Ukraina gå till motanfall? 2024 09 22
Kan Ukraina gå till motanfall eller kommer Ryssland att behålla sitt övertag? . . . . . . . . . ..
Ryssarna tar väldigt stora förluster och har svårt att rekrytera tillräckligt
med nya soldater, så deras militära förmåga kanske avtar. Håller deras anfall i
öst på att kulminera?
Ukrainarna är hårt ansatta men kanske kan få
fram reserver för motanfall.
Och Ukrainas nya missiler har slagit hårt mot ryska ammunitionsförråd. Kan de vända kriget?
Markkriget 10/9 – 22/9:
De senaste dagarna har det varit mycket intensiva strider i markkriget. Ukraina
rapporterar mycket höga ryska förlustsiffror och Ukraina har rimligtvis också
haft stora förluster.
På Ostfronen inget nytt. Eller ganska lite. Små ryska
framryckningar på ett antal olika avsnitt och Ukraina fortsätter reträtten från
området närmast Donetsk. Inga betydelsefulla förändringar.
Ryssarna har avancerat framför allt söder ut från ”Pokrovsk-anfallet”, och
också långsamt ryckt fram som en inledning av inringning av Vuhledar; nordost om
staden intar man några taktiskt betydelsefulla områden.
I Kursk gick ryssarna den 11:e till ett stort motanfall längs
den västra sidan av den ukrainska ockupationen, och bröt inringning av
Glushkovo-regionen. Ryssarna använder i motattacken förband från några av sina
”skulle ha varit” mest stridsdugliga enheter t ex den kända 155:e
marininfanteribrigaden. Zelensky hävdar att det ryska motanfallet är i enlighet
med den ukrainska planen.
Efter ett par dagar rapporterade Ukraina att man stoppat den ryska
framryckningen. Ukrainarna gick sedan in i Glushkovo-regionen från söder, för
att attackera den ryska offensiven från sydväst, men denna framryckning tycks
ha stoppats. Man inledde samtidigt ett anfall mot de ryska styrkorna längst i
väst.
Ukrainarna rycker fram i norra kanten av ockupationen och ryssarna har
eventuellt återtagit några byar i sydost av fronten.
På sydfronten (Cherson och Zaporitzja) har den ryska
aktiviteten ökat något, efter en period av stiltje. Bl a attackerar man det
ukrainska brohuvudet vid Antonivka (intill staden Cherson), vilket är lite
nytt.
Kommentar:
Läget i Kursk-området är mycket oklart, med den ryska motoffensiven och det ukrainska anfallet mot Glushkovo.
Ryssarna har fört över betydande styrkor från övriga fronter till Kursk, men
inte tillräckligt för att kunna trycka ut ukrainarna. Överflyttning av trupp
pågår fortfarande. Man hade inga strategiska reserver alls att sätta in, utan
har plockat delar av förband som är engagerade på andra frontavsnitt,
huvudsakligen från sydfronten. Bara omgrupperingen är besvärlig, och sedan
saknar man tillräcklig militär infrastruktur i Kusk för att underhålla och
understöda större styrkor.
(Skall man flytta trupp från Cherson-fronten till Kursk, skall de först
transporteras ca 50 mil österut, sedan ca 45 mil norrut och till sist ca 40 mil
västerut, för att sättas in i det ryska motanfallet. På ryska vägar och
järnvägar som redan är hårt utnyttjade för kriget.)
I efterhand tycks det som om Ukraina förberedde anfallet mot Kursk genom
systematiskt bomba baser och förråd i området under några månader. Ett mönster
som i så fall ingen urskilde.
Ny deadline från Putin för att ha kört ut de ukrainska styrkorna från
Kursk uppges nu vara den 15:e oktober.
På östfronten tycks som om ryssarna framför allt anfaller där
det går lätt. Man fortsatte framryckningen nordväst om Avdiivka eftersom det
var där ukrainarna var sämst organiserade, något seriöst försök att erövra Pokrovsk var det aldrig.
Det som skulle varit värst för Ukraina hade varit om man gått norrut och skurit
av ukrainarnas förbindelser till Toretsk, men det gjorde man aldrig. Anledning
är svår att förstå, att fortsätta mot Pokrovsk var ju meningslöst. Troligtvis
var det så att Ukraina förstärkte sitt försvar norrut och styrde ryssarna
västerut. Och försvaret närmare Pokrovsk styrde sedan ryssarna söderut. Nu blev
det till ett lyckat hot om inringning av området närmast Donetsk, men det
verkar vara mest som det råkade bli.
Attackerna vid Vuhledar kan vara början på ett klassiskt ryskt
inringningsförsök, med ca tio kilometer breda armar en norr om och en väster
om. Attackerna väster om nu är i så fall för att skapa en bas för
inringningsarmen. Nordost om Vuhledar intar man en del taktiskt betydelsefulla
områden. Detta kan vara början på en rysk operation för
att inta Vuhledar (och ett område av Donetsk), en operation som kommer att ta flera månader och troligen kommer
att misslyckas. Det går redan väldigt långsamt. (Avdiivka var en av ryssarna få
lyckade inringningar, och den tog nio år.)
Sammantaget verkar det som om ryssarna i Donetsk nu mest gör
spridda attacker ”på måfå” där man kan hitta ett lämpligt mål för ett par
stormskvadroner och erövra några hektar. Men det går inte att se några strategiska
linjer i anfallen.
Övrigt:
Ukraina genomförde den 18:e ett mycket framgångsrikt anfall
på ett stort ryskt ammunitionslager i Toropets (VNV Moskva). Enligt estniska underrättelsetjänstens beräkningar förstördes tre månaders
rysk ammunitionsförbrukning. Dessutom lyckades ukrainarna den 21:e också bomba
en ammunitionsdepå vid Krashnodar samt ytterligare en i Tver Oblast. Attackerna
kommer förmodligen att alvarligt begränsa ryssarnas stridsförmåga i flera
veckor. Det har också förstörts större missiler.
Attackerna genomfördes förmodligen med nya avancerade
kryssningsrobotar (med överljudshastighet) som ukrainarna själva utvecklat.
Ryssarna har inte tillräckligt med luftvärn för att försvara alla viktiga mål,
eftersom de nya robotarna når stora delar av Ryssland. Man har ju också slösat
bort en stor del av sitt luftförsvar som markrobotar i Ukraina.
Ryska nyhetsmedier har haft reportage om det nya ammunitionslagret i Toropets
och berättat att det är byggt så att det skall vara i stort sett omöjligt att
förstöra. Men rysk korruption kom emellan…..
Övrigt:
Ryssarna besköt på torsdagen ett fordon tillhörigt
internationella röda korset och dödade tre av deras anställda.
Ryssarna attackerade och träffade ett civilt fartyg lastat
med vete på väg till Egypten, med en robot (kryssningsrobot eller tung
sjömålsrobot). Fartyget fick lättare skador, men en sådan robot kunde ha sänkt
fartyget om den träffat värre.
Det verkar som om de ryska omfattande attackerna med stora
missiler de första dagarna i september var en (desperat?) engångsföreteelse.
Eller att man har infört en operativ modell med stora anfall var tjugonde dag.
Det har varit mycket få ballistiska missiler eller avancerade kryssningsrobotar
de senaste två veckorna.
Iran har skickat 200 ballistiska kortdistansrobotar till
Ryssland, enligt flera olika uppgifter. Men de har inte skickat några avfyrningsramper.
Oklart vad detta innebär, kanske ryssarna skall fixa detta själva.
Zelensky hävdar att Ukraina har tio nyuppsatta brigader som
man inte kan sätta in i strid p g av brist på utrustning, och att långsamma
leveranser från väst hindrar Ukraina från att ta initiativet i kriget. Framför
allt har man brist på pansarbandvagnar och stridsfordon, men även
artilleriammunition. När det gäller det sistnämnda finns andra uppgifter om att
tillgången är mycket bättre än i början av året.
Men kontentan av vad Zelensky säger att läget succesivt kommer att förbättras
för Ukraina under hösten och vintern.
Ukrainarna säger att man diskuterar när Gripen skall
levereras till Ukraina.
Kreml har beslutat att inrätta en federal myndighet för
rekrytering av kontraktsanställda soldater, eftersom det nuvarande systemet där
regionerna ansvarade inte har gett tillräckligt med rekryter.
ISW uppger att Putin är kraftigt emot en inkallelse av
reservister (det som kallas mobilisering i pressen), trots krav från militären
och mil-bloggare. Om man inte genomför en mobilisering kan man inte ersätta
manskapsförlusterna, och antalet ryska soldater kommer att minska i stället för
att öka som man bestämt. (Fast om man genomför en mobilisering kommer man att
skicka otillräckligt utbildade, illa utrustade och dåligt ledda soldater till
fronten. Man saknar ju tunga vapen, utbildningskapacitet och officerare.)
Ryssland är irriterade på indierna för att de, via
mellanhänder, säljer ammunition till Ukraina.
Ryska källor uppger att Armenien har skickat det mesta av
sina luftvärnsrobotar till Ukraina, som en del i ett betydande militärt
hjälppaket.
Kommentar om Rysslands ekonomi:
De officiella ryska uppgifterna om ekonomin är inte
tillförlitliga.
Bnp har förmodligen ökat lite grann i officiella siffror, vilket
uppnåtts genom underbalanserade statliga finanser. Men inflationen är troligtvis
omkring 20-25%, så reelt sjunker Rysslands produktion. Och en stor del av
Rysslands produktion är krig.
Man har också problem med stor brist på arbetskraft: sedan kriget börjat har
ungefär 800.000 män tagits i anspråk till militären, omkring en halv miljon har
emigrerat/flytt, och Rysslands väldigt låga nativitet innebär att arbetskraften
minskar när befolkningen åldras. Den stora bristen på arbetskraft är en
begränsande faktor när det gäller Rysslands förmåga att tillverka tillräckligt
med krigsmateriel, och för att finansiera kriget.
Den ryska federala militärbudgeten uppges vara 11 biljoner
rubel 2024, vilket är 6% av BNP, men den verkliga kostnaden kommer att bli
betydligt högre innan året är slut. Vissa krigskostnader hamnar dessutom på
andra budgetstater, och regioner tvingas att på olika sätt betala en del av
krigskostnaderna. (Några regioner betalar två miljoner rubel i engångspremier till
nya soldater.) Omkring 4 biljoner federala medel går till ”säkerhet”, vilket bl
a inkluderar FSB och Ryssgardia. Resultatet blir att anslagen till utbildning,
sjukvård och sociala insatser minskar. (Trots höjda skatter.) Lönerna för
lärare och sjukvårdspersonal är extremt låga, så det är en accelererande brist
på personal. Och underhållet av t ex skolbyggnader är väldigt eftersatt. Detta
drabbar framför allt de fattiga delarna av Ryssland, bebodda huvudsakligen av
andra etniska grupper än ”ryssar”. (I Ryssland registreras etnisk tillhörighet
i folkbokföringen.)
(En biljon är på svenska en miljon miljoner, till skillnad från i USA där en biljon är tusen miljoner.)
Nu har Putin fått det han drömt om:
Ledande positioner i staten fylls med smarta maktspelare och menlösa rädda
ja-sägare. Högsta ledningen fattar orealistiska beslut baserat på bristande
kunskap. Det som beslutas går inte att genomföra på grund av korruption med
lögner, svågerpolitik och förskingring. Alla ljuger och rapporterar att det går
bra, med nya dåliga beslut på ännu sämre underlag som följd. Och statens
propaganda berättar att allt går bra.
Sovjetsystemet har återuppstått!
Till:
Avgörande
ögonblick? 2024 09 06 Lägesanalys
2024 08 31 Kriget
i Ukraina (sida)
Om detta arbete:
Jag följer framför allt Ukrinform, the Guardian, ISW
(Institute for the study of war), Kiev post, Politico, Ośrodek Studiów Wschodnich, UK ministry of
defence och Cornucopia, vilka i sin tur hämtar information från olika håll. Nu
har jag också börjat läsa EER (Estonias public service). Jag betraktar ingen av
dessa källor som opartisk eller helt pålitlig. Mina slutsatser bygger på
kombination av många små detaljer, sammanvägning av flera olika uppgifter eller
indirekt tolkning av officiella uttalanden eller avsaknad av uttalande.
Jag har valt att inte länka till källor och refererar i
begränsad grad. Anledningen är just att poängen med min blogg är att försöka
skapa en helhetsbild genom att väga samman information med många olika
ursprung. Jag lovar att jag gör mitt bästa för att ge så bra information som
möjligt, alltså bättre än vad som ges av enskilda nyhetsartiklar.
Om du har frågor om eller synpunkter på det jag skriver, så
skicka ett mail till mig. Kommentarsfunktionen är avstängd eftersom jag inte
kan ta ansvar för ett diskussionsforum.
Anledningen till att jag skriver, och framför allt lägger
mycket tid på att skaffa mig en så komplett bild som möjligt av vad som händer
i Ukraina-kriget, är att jag fann den allmänna nyhetsbevakningen synnerligen
fragmentarisk och präglad av klick-ekonomin. När jag nu gör detta arbete tycker
jag att jag kan dela med mig till eventuella andra intresserade.
