Rysk terrorbombning av sjukhus

 Fortsatt rysk framryckning. Rysk terrorbombning av sjukhus och räddningsarbetare.

Ryssarna fortsätter sin gradvisa framryckning. De senaste dagarna i riktning mot Pokrovsk (eller söder om Pokrovsk), samt mot Chasiv Jar, medan anfallen mot Vuhledar tillfälligt stannat av, liksom i Luhansk och väster om Donetsk. Det är ofta några dagars intensiva attacker på ett avsnitt följt av några dagars avvaktan, så därav mönstret att framryckning sker på olika platser varje dag. Totalt sett ganska små förändringar, några kvadratkilometer per dag.

Varje dag dödas Civila ukrainare, av ryska avsiktliga eller oavsiktliga robot- och bombangrepp på civila mål. På lördagsmorgonen genomförde ryssarna ett ovanligt bestialiskt terrordåd då man bombade ett sjukhus för att efter en liten stund skickade en missil till för att döda brandmän och ambulanspersonal som försökte rädda offren från den första missilen, en s k ”double tap”. Minst 10 döda. En double tap förutsätter att man träffar på avsedd punkt, alltså var det helt avsiktligt.

Fota AP. Bilden föreställer en likande attack i Charkiv tidigare.

Dessutom alltså några ytterligare dödade civila varje dag på andra platser.
De senaste två nätterna väldigt många EPA-kryssningsrobotar, omkring 70 per natt.

Ukraina genomförde på söndagsmorgonen ett nytt stort anfall mot en rysk ammunitionsdepå, denna gång i närheten av Volgograd. Inga uppgifter ännu om hur stor effekt det hade, men ett nyanlänt tåg med några av de nya iranska ballistiska missilerna skall ha funnits på platsen.
Enligt olika uppgifter anföll man med totalt 120 drönare, varav en stor del mot Volgograd-depån. Hur många av dessa som var EPA (propellerdrivna miniflygplan) och riktiga kryssningsrobotar (överljuds-) framgår inte. Det har talats om att Ukraina genomför sina anfall i två vågor, varav den första drar luftvärnsrobotarna och andra vågen kommer på låg höjd och kan nå sina mål.

Ukrainarna påstår sig veta när ammunitionståg anländer till depåerna, och synkar sina robotanfall med detta. Förklaringen skall vara att man erövrade tågstationen i Sudzja i Kursk, och fick tillgång till det ryska tågtrafiksystemet.

Det diskuteras om ifall det verkligen kan få stor betydelse om Ukraina får tillstånd att anfalla mål i Ryssland med robotar med amerikansk teknik. Det finns massor av lämpliga mål; staber, ammunitionsdepåer, helikopterbaser mm inom skotthåll, och tillåtelse skulle tvinga ryssarna att flytta dessa längre bak, eller sprida ut sig. Men Ukraina har ett begränsat antal av dessa attack-robotar, så effekterna blir begränsade. Dock: Kreml ägnar mycket energi på att avskräcka amerikanerna från att ge ett tillstånd, framför allt med kärnvapenhot, så den ryska krigsledningen tror tydligen att det skulle vara alvarligt för dem.
Nu löses väl detta delvis genom att Ukraina kan använda sina egna robotar, som gissningsvis tillverkas med betydande inofficiellt västligt stöd.

Ändringarna av Rysslands kärnvapendoktrin går noga läst betydligt längre än att avskräcka från robotattacker. Ändringen innebär: Om Ryssland anfalls av ett icke-kärnvapenland som hjälps av kärnvapenländer, så kan detta vara skäl att svara med kärnvapen. Alltså ospecificerat hjälper och alla slags anfall. Så Ryssland hotar nu att om inte hjälpen avbryts så kan Ryssland använda kärnvapen.

Ukrainarna får huvudsakligen gamla begagnade vapen från väst. Ryssarna hämtar gamla vapen från förråd, t ex nu aktuellt med Giatsint bandhaubitsar (stora självgående kanoner) som slutade tillverkas 1991. Och många stridsvagnar och kanoner utvecklade på 50- och 60-talet.

Ryssland håller på att införa lagstiftning för att kunna medge straffrihet för åtalade om de tar värvning. Alltså en komplettering av systemet att rekrytera fängelseinterner. Fördelarna är dels att man får in dem fortare ii armen, dels att de i statistiken inte är dömda brottslingar, och alltså inte ökar antalet brott begångna av frigivna när de sedan kommer loss från det militära. Mord begångna av frigivna kriminella är en het fråga i Ryssland just nu.

Saudiarabien annonserar att man överväger att överge sitt 100-dollar mål för oljepriset; alltså att sluta arbeta för att hålla oljepriset uppe. Det spekuleras i att detta är avsett som ett hot mot Iran, som riskerar stora ekonomiska problem om oljepriset sjunker. Målet skulle kunna vara att tvinga Iran att hålla tillbaka Hizbollah eller att sluta stöda Ryssland. Ett oljeproducerande land har osannolika möjligheter att påverka världspolitiken.

Ukrainas utrikesminister Andrii Sybiha är i Ungern och samtalar med sin ungerske kollega. Ukraina har den senaste tiden haft ganska intensiva kontakter med Ungern, samtidigt som den ungerska ledningen närmar sig Ryssland alltmer. Ser man möjligen en politisk spricka i landet?

Ukrainska justitiedepartementet har fastslagit att ryska pass som påtvingats ukrainare i ockuperade områden inte är legalt giltiga.

Till:

 Avgörande ögonblick? 2024 09 06    Lägesanalys 2024 08 31         Kriget i Ukraina (sida)       

 

Om detta arbete:

Jag följer framför allt Ukrinform, the Guardian, ISW (Institute for the study of war), Kiev post, Politico, Ośrodek Studiów Wschodnich, UK ministry of defence och Cornucopia, vilka i sin tur hämtar information från olika håll. Nu har jag också börjat läsa EER (Estonias public service). Jag betraktar ingen av dessa källor som opartisk eller helt pålitlig. Mina slutsatser bygger på kombination av många små detaljer, sammanvägning av flera olika uppgifter eller indirekt tolkning av officiella uttalanden eller avsaknad av uttalande.

Jag har valt att inte länka till källor och refererar i begränsad grad. Anledningen är just att poängen med min blogg är att försöka skapa en helhetsbild genom att väga samman information med många olika ursprung. Jag lovar att jag gör mitt bästa för att ge så bra information som möjligt, alltså bättre än vad som ges av enskilda nyhetsartiklar.

Om du har frågor om eller synpunkter på det jag skriver, så skicka ett mail till mig. Kommentarsfunktionen är avstängd eftersom jag inte kan ta ansvar för ett diskussionsforum.

Anledningen till att jag skriver, och framför allt lägger mycket tid på att skaffa mig en så komplett bild som möjligt av vad som händer i Ukraina-kriget, är att jag fann den allmänna nyhetsbevakningen synnerligen fragmentarisk och präglad av klick-ekonomin. När jag nu gör detta arbete tycker jag att jag kan dela med mig till eventuella andra intresserade.