Ukrainakriget nyheter - 2024 11 11

 Ryssarna förlorade enligt Ukraina på söndagen 1770 soldater (sårade och dödade) vilket är den högsta siffran för en dag hittills under kriget. Antalet rapporterade ”clashes” har varit en aning lägre de senaste dagarna jämfört med för ett par veckor sedan.

Ryssarna rycker fram sydost och nordväst om Kurakhove, och gör små vinster vid Toretsk och Chasiv Jar. Man bombade också fördämningen i västra änden av Kurakohve-dammen, vilket orsakar översvämningar västerut. Jag tror inte dammen kommer att tömmas, så att staden kan anfallas norrifrån. Däremot kan översvämningarna ställa till besvär för ukrainarnas logistik.
Det har inte rapporterats några förändringar alls i Kursk på ett par veckor. Kanske p g av att det är små rörelser men inga tydliga resultat, eller på att ryssarna har konsoliderat efter sin första ganska lyckade motoffensiv. Nu uppges det att de samlar trupper för ett nytt försök att kasta ut ukrainarna, och det ryktas måndag kväll om att anfallet har startat.

Dessutom ryktas det att ryssarna förbereder ett anfall vid Zaporizjzja (sydvästra fronten).

De siffror som ukrainska generalstaben uppger över dödade och skadade ryska soldater, bör man naturligtvis ta med viss skepsis. Nu rapporterar USA och storbrittanien ungefär samma siffror. UK itelligence uppger över 80.000 under september-oktober, generalstabschefen 45.000 i oktober och USAs försvarsminister uppger att ryssarna förlorar omkring 36.000 i månaden. Även dessa uppgifter kan vara avsiktlig vilseledande.
ISW ser “indications that the Russian military has been struggling to recruit enough soldiers to replace its frontline losses”.

Antalet dödade civila har legat över tio per dag i snitt den senaste tiden.

Ukraina har genomfört flera omfattande anfall med EPA-kryssningsrobotar, bla mot Moskva och mot olika mål, som ammunitionsfabriker och vapenlager. Effekten av attackerna är omöjlig att bedöma.

De ryska EPA-kryssningsrobotarna (ryskt namn Geran, tidigare kallade Shahed) är nu ett av Rysslands viktigaste vapen. Man producerar dem själva i (minst) en stor nybyggd fabrik, och de är oerhört enkla i sin konstruktion. Ett plaströr med vingar av plast, längst bak en mycket enkel motor med propeller och längst fram en sprängladdning på 50 kg och så styrningsmekanik. Det enda avancerade är navigeringsutrustningen. Den har förbättrats med ny rysk teknik, för att bli mindre känslig för störning. Och så har man installerat en konstruktion som utlöser detonationen om roboten eller dess styrsystem slås ut, vilket ger skador på målet, även när den skjuts ner eller störs ut.
Trots att Ukraina lyckas bekämpa de flesta, så orsakar de mycket skada. Nuvarande produktionstakt är 2000 i månaden, men fabriken byggs ut. Oklart om man använder väst-komponenter, eller om man klarar sig med egenproducerad teknik. Den stora volym-ökningen tyder på att man är oberoende av väst-teknik.

De senaste veckorna har det kommit ömsesidiga anklagelser om att motsidan inte vill medverka till fångutväxlingar. I fredags meddelades att de ansvariga från de båda länderna träffats och diskuterat utväxling.

Militärteknik:
Drönare kan ju störas ut med elektroniska vapen. Nu börjar man använda fiberkabel till små drönare i frontstriderna. Då kan de inte störas ut, kan flyga ner i underjordiska lokaler, men har naturligtvis kort räckvidd. Kina sägs nu sälja 1300 fiber-rullar i månaden till Ryssland.
(Kanske säljer till Ukraina också. ”Once the rockets are up who cares where they come down” (Tom Lehrer).)

Dagens quiz: Vem av de på bilden är chef för svenska underrättelsetjänsten, och vad heter han? Röda nejlikor är naturligtvis en kul blomma i spionkretsar, men det gäller bara i Sverige.

USAs försvarsmakt har beslutat att skicka amerikansk personal (från sina leverantörer) till Ukraina för att på plats kunna reparera avancerad materiel som stridsvagnar, luftvärnsrobotbatterier och eventuellt flygplan. En lagändring gör det nu möjligt. Avancerade vapensystem står ofta still på grund av skador och fel, så reparationsresurser är mycket betydelsefulla. (Teoretisk räkneövning: Kan man minska stilleståndstiden från 40% till 30%, så innebär det en ökning av kapaciteten med 17%. Motsvarar ganska många paket vapenleveranser.)

Det sista postkontoret i Kupiansk har nu stängt, och det finns inte längre några uttagsautomater i drift. Huruvida det beror på risken att ryssarna skall erövra staden eller på att det finns så få invånare kvar uppges inte. Staden befriades i motoffensiven för två år sedan och har sedan dess varit under oavbruten beskjutning/bombning.

Vilket land har gett mest till Ukraina? Polen hävdar att det är de, men då räknar de in kostnaderna för ukrainaska flyktingar, vilka framför allt under 2022 var mycket höga. Kostnaden för flyktingar har varit sex gånger vad man gett vapen för, och då har man ändå donerat ett antal stridsflygplan. Man uppger att man stött Ukraina med 4,9% av BNP, men då jämför man (tror jag, siffrorna är förvirrande) vad man gett hittills under kriget (2½år) med ett års BNP, och som sagt inklusive kostnader för flyktingar. Det man gett till Ukraina motsvarar (tror jag) omkring 0,3% av BNP per år. 
Min gissning är att Norge, Danmark och Litauen är de länder som gett mest till Ukraina per capita eller i procent av BNP. Och Sverige, Nederländerna, Tjeckien och Lettland därefter.
Men det är mycket svårt att göra en användbar beräkning. Det finns siffror på militärt stöd, humanitärt stöd och budgetstöd. En del stöd är lån eller lånegarantier. Värderingen av utrangerade vapen är oklar. Mycket av utlovad hjälp är inte levererad ännu. Privata hjälpinsatser finns inga siffror på. Och så kanske man skall räkna in kostnader för flyktingar. Och skall man räkna per capita eller procent av BNP (vilket skiljer mycket mellan Norge och Litauen)?

Apropå det amerikanska valet: OSW spekulerar i att ryssarna helst hade sett ett i stort sett oavgjort valresultat med politisk kaos som följd, inklusive upplopp. Och att den ryska desinformationen i USA delvis syftade till att bädda för misstro och konspirationsteorier efter valet. Nu har man ingen aning om vad som skall hända, lika lite som vi andra.

Till:

Kriget i Ukraina (sida)        Läge 2024 10 28      Utnötningskriget står och väger 2024 10 07    Lägesanalys 2024 08 31         

 

Om detta arbete:

Jag följer framför allt Ukrinform, the Guardian, ISW (Institute for the study of war), Kiev post, Politico, Ośrodek Studiów Wschodnich, UK ministry of defence, EER (Estonias public service) och Cornucopia, vilka i sin tur hämtar information från olika håll. Jag betraktar ingen av dessa källor som opartisk eller helt pålitlig. Mina slutsatser bygger på kombination av många små detaljer, sammanvägning av flera olika uppgifter eller indirekt tolkning av officiella uttalanden eller avsaknad av uttalande.

Jag har valt att inte länka till källor och refererar i begränsad grad. Anledningen är just att poängen med min blogg är att försöka skapa en helhetsbild genom att väga samman information med många olika ursprung. Jag lovar att jag gör mitt bästa för att ge så bra information som möjligt, alltså bättre än vad som ges av enskilda nyhetsartiklar.

Om du har frågor om eller synpunkter på det jag skriver, så skicka ett mail till mig. Kommentarsfunktionen är avstängd eftersom jag inte kan ta ansvar för ett diskussionsforum.

Anledningen till att jag skriver, och framför allt lägger mycket tid på att skaffa mig en så komplett bild som möjligt av vad som händer i Ukraina-kriget, är att jag fann den allmänna nyhetsbevakningen synnerligen fragmentarisk och präglad av klick-ekonomin. När jag nu gör detta arbete tycker jag att jag kan dela med mig till eventuella andra intresserade.