Den ryska freden

Ryssland har klargjort sina ståndpunkter när det gäller fred i Ukraina:

Russian Foreign Intelligence Service (SVR) Head Sergey Naryshkin claimed on April 15 that any future peace agreement ending Russia's invasion of Ukraine must include terms concerning Ukraine's neutrality; the demilitarization and "denazification" of the Ukrainian state; the abolition of Ukrainian laws that allegedly discriminate against Russian-speakers in Ukraine; and the recognition of Russia's illegal annexation of all of Luhansk, Donetsk, Zaporizhia, and Kherson oblasts. (ISW)

Lavrov reiterated (14/4) that Putin "very clearly outlined" Russia's demands for a future, these June 2024 demands were "not some kind of request." 
Lavrov also indicated Russia's desire to seize territory in countries in Eastern Europe, the South Caucasus, and Central Asia — including NATO member states. Lavrov claimed that it is "dangerous" when "fascists seize lands that never belonged to anyone except the Russian Empire [and] Soviet Union"  (ISW)

Rysslands krav som Putin fredogjorde för i somras var huvudsakligen:

  • -        Ukraina skall avmilitariseras, så att de inte kan försvara sig.
  • -        Ukraina får inte gå med i NATO eller ha säkerhetsavtal.
  • -        Ukrainas regering skall godkännas av Ryssland. Regeringen får inte vara Rysslands-fientlig.
  • -        Fem eller åtta av Ukrainsa oblast skall övergå till Ryssland. Ukraina skall omedelbart helt lämna dessa, inklusive storstäderna Zaporitzja och Cherson, och eventuellt Dnipro och Odessa. (”Novoryssia” syftar oftast på hela södra Ukraina.)
  • -        Lagar som diskriminerar det ryska språket skall tas bort.
  • -        Nato skall lämna östra Europa.

  


Till:

Föregående artikel        Kriget i Ukraina (alla artiklar)    Läge, översikt 2025 02          


Populära inlägg i den här bloggen

Är Ryssland ett hot mot Europa?

Bild
  S k fredsvänner i Sverige sprider idén om att kriget i Ukraina orsakats av hotet från NATO och Ukrainas önskan att bli med i alliansen. Sanningen är att Ryssland började rustat upp omkring 2008, medan NATO rustade ner från 2009 fram till omkring 2018. Inställningen i Europa har svängt succesivt p g av Rysslands upprustning och agerande, framför allt kriget mot Ukraina 2014 och framåt. Statistik från SIPRI: (Stockholm International Peace Research Institute) (Rysslands siffror är SIPRIs uppskattningar. Oregelbundenheter kan beror både på osäkra budgetuppgifter och tvivelaktiga BNP-siffror.) Putin har de senaste åren fortsatt med flera beslut om stora upprustningar, med mål för en mycket starkare krigsmakt om några år. Bara sedan invasionen 2022 har Putin fattat beslut om ökningar av armén med nästan 500.000 soldater till omkring 1,5 millioner soldater. Detta handlar inte om att skaffa fram soldater till det nuvarande kriget, utan om hur stor krigsmakt man skall ha  2028 e...
Läs mer

Kan Ukraina vinna kriget? - 2024 10 30

Bild
  Tes 1: Ryssland har under 2024 förlorat mer soldater och mer materiel än vad man kan ersätta, vilket innebär att de ryska styrkorna försvagats. Samtidigt kommer de ukrainska styrkorna att stärkas under hösten och vintern. Resultatet blir att de ryska attackerna kommer att minska eller upphöra under vintern och Ukraina kommer att börja genomföra fler motanfall och orsaka ryssarna ökade förluster. Putin förlorar prestige och läget blir instabilt i Ryssland. Tes 2: Ryssarna kommer att kunna fylla på sina styrkor och fortsätta med sin sakta framryckning. Man binder upp de ukrainska styrkorna, så att de inte kan ta några initiativ. Det innebär att det inte blir några större förändringar det närmaste året, men sedan kommer förmodligen krigströttheten bland befolkningen och avtagande västligt stöd tvinga Ukraina att gå med på ett vapenstillestånd. Tes 3: Ryssarna har ackumulerat många stora robotar för att i november – december öka attackerna mot ukrainsk infrastruktur. El-, värm...
Läs mer

Ska vi sno frusna ryska tillgångar?

Bild
Sverige skall som en del av överenskommelsen inom NATO satsa 5% av vår BNP på försvar, och vi har beslutat att använda 3,5% på militärt försvar och resten på andra beredskapsåtgärder. Ett problem är att vi inte kan göra av med så mycket pengar just nu. Inköp av krigsmateriel tar tid, och vi har inte tillräckligt med officerare för att öka antalet soldater snabbt. Samma dilemma gäller förmodligen för alla andra länder. Syftet med upprustningen är entydig; att vi ska kunna försvara oss mot Ryssland. Det absolut effektivaste sättet att försvara oss mot Ryssland i framtiden är att stödja Ukraina nu . Säkert dubbla nyttan med pengarna mot att tokhandla vapen till oss själva  nu. NATO-Europas sammanlagda BNP blir 2026 omkring 24 biljoner Euro. Det innebär att försvarsbudgetarna för 2026 sammanlagt bör hamna på omkring 1200 miljarder Euro  per år. En väldigt god idé är att avvara säg 120 GEUR av dessa per år i stöd till Ukraina. Ett löfte om sådana årliga bidrag skulle effektiv...
Läs mer