Vem vinner på vapenvila

 

En vapenvila på två tre dagar gör ingen skillnad, förutom att man kan gå ut och uträtta ärenden och liknande. Men totala mängden krigshandlingar minskar inte. Gör ryssarna inga attacker eller bombningar ett par dagar, blir det fler före och efter, eftersom antalet attacker bestäms av hur mycket ammunition, robotar och soldater man lyckas få fram. Under en kort vapenvila kan man passa på att omgruppera, fylla på förråd, bärga trasiga fordon, reparera befästningar och broar mm.

Det viktiga är en total vapenvila ”tills vidare”, eller åtminstone en längre tid.

I nyhetsbevakningen verkar det som om Ukraina vill ha en vapenvila, och Ryssland inte vill. Ukraina kräver en total ovillkorlig vapenvila innan man kan inleda fredsförhandlingar. Putin kräver att Ukraina skall i stort sett ge upp först, och att USA skall häva sina sanktioner, innan man går med på vapenvila.

Men vad skulle hända efter en total vapenvila? Utsikterna till fred är små, så fredsförhandlingarna skulle förmodligen dra ut på tiden i många år. Det skulle bli en delning av Ukraina enligt nuvarande frontlinje, vilket förmodligen skulle bli en de facto-gräns, liksom i Korea där man nu haft vapenvila i 72 år. Och Putin skulle ha uppnått sina viktigaste mål med kriget; ett försvagat Ukraina, värdefulla landområden och inget Ukraina i Nato.


Putin vill väldigt gärna ha en vapenvila, eftersom krigskostnaderna är för höga, Men framför allt vill man ha hävda sanktioner. Vapenvila och hävda sanktioner skulle innebära att Ryssland kan återhämta sig ekonomiskt och bygga upp sin krigsmakt. Putins förhandlingsstrategi är att vidhålla sina maximala krav, för att sedan kompromissa för att få bort sanktionerna.

Ukraina vill gärna ha en vapenvila för att slippa stora förluster och kostsamma bombningar. Men man vill framför allt ha en fred och att Ryssland lämnar Ukrainas territorium. En vapenvila som innebär att Ryssland de-facto behåller erövrat land och får möjlighet att rusta upp, vill man absolut inte ha.
Skulle USA lyckas få Ryssland att gå med på vapenvila, kommer förmodligen Ukraina att förhala.

Till:       Kriget i Ukraina (alla artiklar)    Läge, översikt 2025 04          

Populära inlägg i den här bloggen

Är Ryssland ett hot mot Europa?

Bild
  S k fredsvänner i Sverige sprider idén om att kriget i Ukraina orsakats av hotet från NATO och Ukrainas önskan att bli med i alliansen. Sanningen är att Ryssland började rustat upp omkring 2008, medan NATO rustade ner från 2009 fram till omkring 2018. Inställningen i Europa har svängt succesivt p g av Rysslands upprustning och agerande, framför allt kriget mot Ukraina 2014 och framåt. Statistik från SIPRI: (Stockholm International Peace Research Institute) (Rysslands siffror är SIPRIs uppskattningar. Oregelbundenheter kan beror både på osäkra budgetuppgifter och tvivelaktiga BNP-siffror.) Putin har de senaste åren fortsatt med flera beslut om stora upprustningar, med mål för en mycket starkare krigsmakt om några år. Bara sedan invasionen 2022 har Putin fattat beslut om ökningar av armén med nästan 500.000 soldater till omkring 1,5 millioner soldater. Detta handlar inte om att skaffa fram soldater till det nuvarande kriget, utan om hur stor krigsmakt man skall ha  2028 e...
Läs mer

Kan Ukraina vinna kriget? - 2024 10 30

Bild
  Tes 1: Ryssland har under 2024 förlorat mer soldater och mer materiel än vad man kan ersätta, vilket innebär att de ryska styrkorna försvagats. Samtidigt kommer de ukrainska styrkorna att stärkas under hösten och vintern. Resultatet blir att de ryska attackerna kommer att minska eller upphöra under vintern och Ukraina kommer att börja genomföra fler motanfall och orsaka ryssarna ökade förluster. Putin förlorar prestige och läget blir instabilt i Ryssland. Tes 2: Ryssarna kommer att kunna fylla på sina styrkor och fortsätta med sin sakta framryckning. Man binder upp de ukrainska styrkorna, så att de inte kan ta några initiativ. Det innebär att det inte blir några större förändringar det närmaste året, men sedan kommer förmodligen krigströttheten bland befolkningen och avtagande västligt stöd tvinga Ukraina att gå med på ett vapenstillestånd. Tes 3: Ryssarna har ackumulerat många stora robotar för att i november – december öka attackerna mot ukrainsk infrastruktur. El-, värm...
Läs mer

Ska vi sno frusna ryska tillgångar?

Bild
Sverige skall som en del av överenskommelsen inom NATO satsa 5% av vår BNP på försvar, och vi har beslutat att använda 3,5% på militärt försvar och resten på andra beredskapsåtgärder. Ett problem är att vi inte kan göra av med så mycket pengar just nu. Inköp av krigsmateriel tar tid, och vi har inte tillräckligt med officerare för att öka antalet soldater snabbt. Samma dilemma gäller förmodligen för alla andra länder. Syftet med upprustningen är entydig; att vi ska kunna försvara oss mot Ryssland. Det absolut effektivaste sättet att försvara oss mot Ryssland i framtiden är att stödja Ukraina nu . Säkert dubbla nyttan med pengarna mot att tokhandla vapen till oss själva  nu. NATO-Europas sammanlagda BNP blir 2026 omkring 24 biljoner Euro. Det innebär att försvarsbudgetarna för 2026 sammanlagt bör hamna på omkring 1200 miljarder Euro  per år. En väldigt god idé är att avvara säg 120 GEUR av dessa per år i stöd till Ukraina. Ett löfte om sådana årliga bidrag skulle effektiv...
Läs mer