Nej, ingen stor ökning av de ryska robotangreppen!

Olika nyhetsmedia har de senaste dagarna påstått att de ryska robotangreppen mot Ukraina har ökat betydligt de senaste månaderna. Det stämmer inte. Antalet avfyrade robotar har ökat betydligt. Framför allt väldigt många under en period 28/8 till 10/9, mindre därefter. Men: 1. Antalet stora robotar har inte ökat, kanske snarare minskat. Alltså stora ballistiska robotar och traditionella kryssningsrobotar. Det som har ökat är små robotar av Shahed-typ, ofta kallade attack-drönare, som jag benämner EPA-kryssningsrobotar. Dessa har bara en tiondel eller tjugondel av de stora robotarnas sprängkraft. Och 2. Av Shahed-robotarna är en ökande andel skenmål, utan sprängladdning, kanske nu nästan hälften av robotarna. Antalet skarpa EPA-kryssningsrobotar har ökat under hela 2025, men det är ingen stor ökning totalt.

Vem vinner robotkriget?

Ryssarna kan enligt olika uppgifter tillverka bortåt 3000 skarpa Shahed EPA-kryssningsrobotar i månaden och nästan lika många skenmålsrobotar (Gerbera). Dessa uppskattningar stämmer med antalet robotar man använt enligt Ukrainas uppgifter.
Man tillverkar två versioner av Shahed-robotar, dels Geran som är Irans original-modell och förmodligen innehåller iranska delar och en del från Kina, dels den liknande Garpiya med huvudsakligen delar från Kina. Den ryska tillverkningen är alltså huvudsakligen sammansättning. Fabriken i Alabugan har byggt ut sin järnvägsstation för att kunna ta emot tågen med delar från Kina.

Däremot tycks det som om ryssarna inte lyckats öka sin produktion av större missiler; stora ballistiska robotar eller kryssningsrobotar.

Ukraina har snabbt ökat sin tillverkning av olika robotar, flera olika typer av EPA-kryssningsrobotar liknande de ryska eller i form av små mini-flygplan.
Man har nu också fått igång produktion av stora kryssningsrobotar; har nyligen presenterat två stora robotar; ”Flamingo” och ”Long Neptun”, och lanserar nu en uppgraderad version av “Palianytsia” ungefär en liten kryssningsrobot.

Avgörande är också försvarsförmågan. Ukraina har i över tre år ständigt utsatts för omfattande robotangrepp, och utvecklat taktik och vapenteknik för att försvara sig, och landet har också utvecklat tålighet mot robotkrigföringen.
Ryssland hade vid krigets inledning mycket luftvärn, men har också många fler mål att försvara. Och ligger förmodligen efter när det gäller att få fram t ex små moderna antirobot-robotar. Ukraina slår också ut ganska många ryska luftvärnsrobot-system och det är tveksamt i vilken utsträckning ryssarna kan producera nya.

Effekten av de ukrainska attackerna mot ryska strategiska mål kommer förmodligen att öka. Man förstör oljeterminaler och -raffinaderier och vapenkomponentindustri, och orsakar avsevärd skada på den ryska kapaciteten.  
Effekten av de ryska attackerna kommer att vara ungefär oförändrade. Å andra sida. är Ukraina redan alvarligt skadat av snart treochetthalvt års attacker, så fortsatta attacker är ansträngande.

Saabs ny antikryssningsrobotluftvärnsrobot.

PS: Drönare betyder obemannad farkost; oftast flygfarkost. Allt kan kallas drönare från små hobby-kvadrokoptrar till stora kryssningsrobotar stora som flygplan. De ”drönare” som Ryssland attackerade Polen med förra onsdagen var små kryssningsrobotar av Shahed-typ, ca tre meter långa och ofta med en sprängladdning på drygt 50 kg.

Till  

Alla tidigare artiklar

Färre stora missiler mot Ukraina 2025 09 11

Fler robotar och avtagande markstrider  2025 09 05

Accepterar Ryssland ett Ukrainskt EU-medlemsskap?  2025 09 03

Ekonomi och vapenindustri avgör kruget   2025 09 01

Ryska förluster avtar   2025 09 30

Kampen mot korruptionen    2025 08 29


  

Populära inlägg i den här bloggen

Är Ryssland ett hot mot Europa?

Bild
  S k fredsvänner i Sverige sprider idén om att kriget i Ukraina orsakats av hotet från NATO och Ukrainas önskan att bli med i alliansen. Sanningen är att Ryssland började rustat upp omkring 2008, medan NATO rustade ner från 2009 fram till omkring 2018. Inställningen i Europa har svängt succesivt p g av Rysslands upprustning och agerande, framför allt kriget mot Ukraina 2014 och framåt. Statistik från SIPRI: (Stockholm International Peace Research Institute) (Rysslands siffror är SIPRIs uppskattningar. Oregelbundenheter kan beror både på osäkra budgetuppgifter och tvivelaktiga BNP-siffror.) Putin har de senaste åren fortsatt med flera beslut om stora upprustningar, med mål för en mycket starkare krigsmakt om några år. Bara sedan invasionen 2022 har Putin fattat beslut om ökningar av armén med nästan 500.000 soldater till omkring 1,5 millioner soldater. Detta handlar inte om att skaffa fram soldater till det nuvarande kriget, utan om hur stor krigsmakt man skall ha  2028 e...
Läs mer

Kan Ukraina vinna kriget? - 2024 10 30

Bild
  Tes 1: Ryssland har under 2024 förlorat mer soldater och mer materiel än vad man kan ersätta, vilket innebär att de ryska styrkorna försvagats. Samtidigt kommer de ukrainska styrkorna att stärkas under hösten och vintern. Resultatet blir att de ryska attackerna kommer att minska eller upphöra under vintern och Ukraina kommer att börja genomföra fler motanfall och orsaka ryssarna ökade förluster. Putin förlorar prestige och läget blir instabilt i Ryssland. Tes 2: Ryssarna kommer att kunna fylla på sina styrkor och fortsätta med sin sakta framryckning. Man binder upp de ukrainska styrkorna, så att de inte kan ta några initiativ. Det innebär att det inte blir några större förändringar det närmaste året, men sedan kommer förmodligen krigströttheten bland befolkningen och avtagande västligt stöd tvinga Ukraina att gå med på ett vapenstillestånd. Tes 3: Ryssarna har ackumulerat många stora robotar för att i november – december öka attackerna mot ukrainsk infrastruktur. El-, värm...
Läs mer

Ska vi sno frusna ryska tillgångar?

Bild
Sverige skall som en del av överenskommelsen inom NATO satsa 5% av vår BNP på försvar, och vi har beslutat att använda 3,5% på militärt försvar och resten på andra beredskapsåtgärder. Ett problem är att vi inte kan göra av med så mycket pengar just nu. Inköp av krigsmateriel tar tid, och vi har inte tillräckligt med officerare för att öka antalet soldater snabbt. Samma dilemma gäller förmodligen för alla andra länder. Syftet med upprustningen är entydig; att vi ska kunna försvara oss mot Ryssland. Det absolut effektivaste sättet att försvara oss mot Ryssland i framtiden är att stödja Ukraina nu . Säkert dubbla nyttan med pengarna mot att tokhandla vapen till oss själva  nu. NATO-Europas sammanlagda BNP blir 2026 omkring 24 biljoner Euro. Det innebär att försvarsbudgetarna för 2026 sammanlagt bör hamna på omkring 1200 miljarder Euro  per år. En väldigt god idé är att avvara säg 120 GEUR av dessa per år i stöd till Ukraina. Ett löfte om sådana årliga bidrag skulle effektiv...
Läs mer