Ukrainakriget: Lägesrapport Ryssland
2026 09 11
Spänningarna i det ryska samhället ökar på grund av kostnaderna för
kriget, isolering och sanktioner, ukrainska bombningar och ett stort antal
dödade och invalidiserade soldater.
Putin har landet i ett stenhårt grepp.
Säkerhetsinstitutionerna har förstärkts och fått massor av nya lagar att
använda. Politiken är en Putin-kontrollerad charad. Traditionella medier är
statskontrollerade och man håller på att ta kontroll över sociala medier och
internet.
Effekterna av ukrainska bombningar och internationella
sanktioner är svåra att bedöma. Olika uppgifter om att den ryska
raffinaderi-kapaciteten har minskat med mellan 20% och 40%. Det uppges att bara en mindre andel av
bensinstationerna i Ryssland har någon bensin att sälja, och att Kreml nu
grupperar Rosgardia-förband vid bensinstationer för att hindra bråk.
Ryssland är tvunget att importera bensin, men har mer olja över att sälja.
Ukrainska attacker mot fartyg i Svarta havet har begränsat både olje- och spannmålsexport.
Krigsmakten har länge haft svårt att ersätta
manskapsförlusterna i kriget med nyrekrytering. Kostnader för rekryteringen har
ökat.
Ryssland har svår arbetskraftsbrist, p g av demografi (50 år
av för lite barnafödande) emigration (flykt) och förluster i kriget, och det
kommer att förvärras betydligt.
Ekonomi
Ryska finandepartementet tillkännagav den 9:e september att
statens budgetunderskott t o m augusti var 5,8 biljoner rubel (580 miljarder
SEK; ca 2,5% av BNP) vilket är mer än 50% mer än 2025. Prognosen var 3,8
biljoner för hela året, och det blir förmodligen över 8 biljoner. Orsakerna är ökade försvarsutgifter och minskade oljeinkomster. Federala
staten har sedan i våras dragit ner med 35% på alla andra utgifter p g av
”cash-flow” problem. Ryska myndigheter har uppmanats att förbereda en nedskärning
av personalen med 15%.
Till de federala bekymren kan läggas att regionerna (oblasterna mm) har stora
problem, eftersom de federala bidragen minskar samtidigt som man åläggs att stå
för en del kostnader för kriget.
(Obs: Jag skriver på svenska. En biljon är tusen miljarder.)
Den ryska sjukvården, välfärden och skolan drabbas av mycket
stora nerskärningar och stora delar av befolkningen (som inte gynnas av
löneinflationen inom vissa sektorer) har fått kraftigt sänkt levnadsstandard p
g av hög inflation och höjd skatt.
Dock: ”Nationella familje-projektet” skall bara under 2026
få 3,2 biljoner rubel, till diverse bidrag för att öka barnafödandet. ”Skall
få”. Det kanske bara är propaganda; man
har absolut inte råd att dela ut så mycket pengar.
Utvecklingen avseende krigs-utgifter:
(Notera att det är siffror från SIPRI.)
Jag är inte säker på att regionernas kostnader för kriget
ingår, liksom kanske inte heller pensioner till skadade och dödade eller civilförsvarskostnader. Eller
satsningar på säkerhetstjänst eller ryssgardia som medverkar i kriget.
En biträdande minister i finansdepartementet avskedades för
ett par månader sedan efter att offentligt ha sagt att det var nödvändigt att
minska statens utgifter för kriget.
Putin förbereder lagstiftning för att kunna nationalisera företag,
officiellt för att kunna säkra strategiska resurser. Förmodligen egentligen för
att möta underskott i statsfinanserna och att tvinga oligarker att ge större
frivilliga bidrag för att slippa nationalisering. Att förstatliga företag
skapar bokföringsmässigt en pluspost i statsfinanserna, men skapar inte nya
resurser, snarare tvärt om. Det akuta problemet för ryska staten är cash flow.
Bombningarna av internethandlarna Wildberries och Ozon gör
kriget påtagligt för medborgarna (liksom bensinbristen), men kan också få stora effekter
på ekonomin. Wildberries kommer rimligtvis att gå i konkurs liksom 100.000-tals
småföretag. De har väldigt stora banklån, vilket kan leda till bank-krascher.
(Många banker hade stora problem redan innan detta.) Det finns tecken på en begynnande
bank-rusning som kan ta fart. Om inte Kreml hittar på något kraftfullt för att rädda
bankerna kan det bli en katastrof. Och det är inte lätt att hitta på något med
akuta cash flow- problem.
Troligtvis kommer staten att ta över krisande banker, vilket är lite som att
kissa i sängen när man fryser.
Samhälle
Det talas väldigt mycket om att Putin efter valen till Duman
nu om en vecka kommer att genomföra ”mobilisering”, alltså inkallelse av icke
frivilliga,. Det skulle bli 300.000 man senare i höst och ytterligare lika
många i början av 2027, enligt några spekulationer. Rimligtvis har risken för
inkallelse redan inneburit en del emigration. Det cirkulerar uppgifter, men jag
hittar inga siffror. Kreml har också genomfört åtgärder för att försvåra
utflyttning.
Enligt Politico tog sig sista veckan i augusti 113.000 ryssar till Georgien via
en av de få visa-fria gränspassagerna. Eventuellt inkluderar siffran alla som
passerade, men det var en kraftig ökning mot normalt.
Ryska duman röstar igenom lagförslag som ger krigsmakten
utökad tillgång till register hos företag, myndigheter och organisationer.
Detta är förmodligen till för att underlätta inkallelse till militärtjänst.
Ett av de få regimkritiska partierna förbjöds förra veckan
att delta i Duma-valet. Anledningen är att partiets ställningstagande skulle
kunna skapa diskussion om kriget. (Att direkt ifrågasätta kriget är olagligt.)
Pensionsåldern höjs för topp-tjänstemän, för att Putin skall
kunna behålla sina lojala anhängare på viktiga positioner. (Exempel: ordförande i Rysslands
undersökningskommité Alexander Bastrykin får nu sitta kvar tills han blir 73
nästa år. (Kommittén skall bl a kontrollera förstatligande av industriföretag.))
Tidigare:
