Kriget i Ukraina -- Faktaartiklar och analyser

 Kriget i Ukraina

Faktaartiklar och Analyser

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Drönare och framtida militärteknik      (2023-11-17)

Läget 2023-11-27

Fred? (2023-08-11)

Vi läser om olika fredsinitiativ; de afrikanska staternas, Turkiets, Kinas fredsplaner och Ukrainas väg till fred.
Finns det några utsikter till fred inom överskådlig framtid? Eller vapenvila?
Svar: Nej!
Inte förrän kriget ger ett tydligt utslag åt något håll.
1. att ryssarnas försvar börjar falla samman under trycket av den ukrainska offensiven.
Eller 2. att den ukrainska offensiven stoppas upp och man når ett dödläge.
(Om ens detta leder till fred.)

Zelensky och Ukrainas ledning accepterar ingen vapenvila och ingen fred utan att ryssarna lämnar allt ukrainskt territorium (alltså både Krim och sydöstra Donetsk), samt att det skapas långsiktiga förutsättningar för att ryssarna inte kan börja om längre fram. Man har surrat fast sig vid masten t ex genom uttalanden om hur man skall återintegrera Krim, och krigsförbrytarrättegång mot Putin.
Att man vägrar ett stilleståndsavtal är självklart; det är ju stor risk att detta endast kommer att utnyttjas som en andhämtningspaus av ryssarna för att de ska kunna återuppta erövringsförsöken när de byggt upp sin krigsförmåga. En vapenvila skulle också innebära att det inte blir något NATO-medlemskap för Ukraina, så länge man inte slutfört fredsförhandlingarna. 

Putin har beskrivit kriget som en ”militär specialoperation” för att eliminera Ukrainas nazistiska regering, och att återställa hur det bör vara; Ukraina en del av Ryssland. Att lämna något territorium som man hade före 2022 skulle vara en enorm prestigeförlust för honom. Han har i och för sig förklarat att specialoperationen är ett krig mot hela NATO, men det hjälper knappast, en strategisk och statusmässig förlust genom kriget han personligen satte igång kan inte förlåtas. Putin kanske kan acceptera en vapenvila, men annars kommer den ryska ledningen att fortsätta ”till varje pris”, vilket i detta fall verkligen är bokstavligt, tills man uppnått någon slags framgång.

Just nu pågår det som verkar vara ett ukrainskt utnötningskrig mot de ryska styrkorna. Att anfalla mot väl befästa ställningar innebär normalt betydligt större förluster för anfallarna än för försvararna. Och ryssarna har flera linjer att succesivt retirera till. Men att Ukraina lyckas rycka fram trots att man (anses det) är angelägna att minimera sina egna förluster, tyder på att man med sin försiktiga taktik lyckas bekämpa ryssarna framgångsrikt.
Ryssarna har uppenbart begränsat med styrkor. Ansträngningarna att generera ny trupp till Ukraina är inte alls så framgångsrika som man hävdar.
Att ryssarna trots allt avdelar ganska stor del av sin styrka för egna offensiver, tyder samtidigt på att de är optimistiska om att kunna hålla tillbaka de ukrainska anfallen.
Ukrainas angrepp för att skära av broförbindelserna till Krim, vilka naturligtvis förr eller senare blir framgångsrika, kommer att ställa till stora bekymmer för ryssarna, och bli en prestigeförlust för regeringen, men kommer inte kortsiktigt att förändra något i kriget.
Så utsikterna till något snart avgörande är mycket svårbedömbara.

En stor kollaps av de ryska styrkorna och därmed följande enorma förluster i dödade soldater och förlorad materiel, skulle skaka om det ryska samhället, och förmodligen leda till att Putin störtas. Problemet är att de som tar makten förmodligen skulle vara mer krigsinriktade än Putin, och beordra total mobilisering, både avseende soldater och samhällets totala omställning till krigsekonomi. De repressiva lagarna och resurserna finns färdiga och landet skulle bli även formellt en militärdiktatur. Kriget skulle fortsätta, Ukraina beordras att stoppa vid ryska gränsen och ryssarna skulle bita sig kvar på Krim. Och nya ryska anfall om ett år.

Om Ukraina inte har nått något avgörande när höstleran stoppar krigandet, så kommer man inte att erkänna detta som ett misslyckande. Man kommer att förbereda sig för att fortsätta sin offensiv när vintern kommer. Först om det kört fast framåt hösten 2024, kommer man att fundera på en annan politik.
Frågan är vad som händer om kriget drar ut över 2024.
Kommer västs stöd för Ukraina att avta? Kommer ryska regeringen att få ordning på statens kapacitet att generera trupper och material? Styrkeförhållandena kan komma att ändras.
Att Putin räknar med ett långt krig är uppenbart.

Under alla omständigheter måste vi räkna med att kriget varar minst ett år till.

 

Viktigaste aktörerna i Ryssland

(juli 2023)
I listan över viktigaste aktörer i Ryssland tror jag att jag skall lägga till ett par:
Sergey Kiriyenko, chef för presidentens stab. Han är en av Putins närmaste män, och håller troligen på att bygga upp en alternativ maktbas åt Putin, för att göra denne mindre i händerna på FSB.
FSB är eventuellt svagare p g av intern splittring; FSB-chefen har inte kontroll över alla chefer för olika avdelningar och organ. FSB är en stor organisation med tror jag 2-300.000 anställda.
Och Anton Vaino Chef för presidentens ”exekutiva” stab. Någon sorts spindeln i Putins maktnätverk.

Vilka är de viktigaste aktörerna bakom Putin? Här är några:

Nikolai Patrushev – Ordförande i nationella säkerhetsrådet. Tyst i bakgrunden. Tidigare FSB-chef. Troligtvis Rysslands mäktigaste man. Lät eventuellt Wagners myteri ske trots att han visste om det i förväg. Skötte förhandlingarna med Lukaschenko och Prigozhin.
Aleksandr Bortnikov. Nuvarande FSB-chef.
Sergey Kiriyenko, chef för presidnetskansliet.
Anton Vaino chef för presidentens ”exekutiva” stab.
Dmitri Medvedev – Putins Marionett. F d president och premiärminister. Ganska korkad men populär. Kan bli någon annans marionett.
Mikhail Mishustin – Premiärminister. Internationellt doldis. ”Duva”. Eliten och oligarkerna gillar duvor.
Sergei Sobyanin – Moskvas borgmästare. Duva.
Sedan är naturligtvis Oligarkerna viktiga makthavare, och de flesta vill ha slut på kriget.

 

Lite siffror (2023-07-17):
En Wagner-representant uppger att man satte in totalt 78.000 soldater i kriget om Bakhmut varav 49.000 var fängelserekryter. 22.000 dödades och 40.000 skadades. Kvar finns 25.000, vilket innebär att en hel del av de sårade har återvänt i tjänst. Dessutom har ju några av fängelserekryterna lämnat, även om man kan räkna med att de flesta skrivit kontrakt efter att de sex månaderna löpt ut. Ryska fängelser innehöll omkring 450.000 män, och av dem var rimligtvis ett betydande antal f d militärer, poliser eller kompetenta yrkeskriminella så de flesta av de 49.000 var fullfjädrade soldater.
Uppgifterna om de 25.000 är oklara. Ryska krigsdepartementet uppger att 33.000 f d Wagner-soldater skrivit på kontrakt med krigsmakten.

Angående förlustsiffror. Ukranska försvarsledningen uppger att de ryska förlusterna förhåller sig som 1 till 8 till de ukrainska. Man hävdar också att 240.000 ryska soldater dödats. Siffrorna är förmodligen överdrivna, men om de är lika mycket överdrivna innebär det 30.000 dödade ukrainska soldater, vilket kan stämma. Om relationen 1 till 8 avser dödade plus sårade, så blir antalet dödade ukrainska soldater lägre.

 

 

Enligt New York Times fick Ukraina stora förluster på sydfronten de första två veckorna av sommaroffensiven, eftersom de attackerade alltför fort och öppet. Sedan dess har man bytt taktik, och nöter sig fram ganska sakta, samtidigt som man bekämpar försvararna med artilleri. Eftersom de inte har så mycket artilleri går det långsamt.
En ytterligare begränsande faktor är Ukrainas brist på avancerade minröjarfordon. Man har bara fått en bråkdel av de man önskat från sina stödjare. En minröjare är lika mycket värd som en avancerad stridsvagn, eftersom ryssarna anstränger sig lika mycket för att skjuta sönder dem.

Ukrainska nationalgardet får strålkastare (!) för att kunna skjuta ner Iranska EPA-kryssningsrobotar. Effektivaste försvaret är alltså 50-tals-teknik; manuella automatkanoner och strålkastare. (När ukrainarna först fick gamla luftvärnsautomatkanoner började Shahed-drönarna åka på natten.)

 

 

Politicos samling med skämtteckningar var denna vecka ovanligt bra: https://www.politico.eu/article/worlds-cartoonists-on-this-weeks-events-88/

 

Sanktioner.
Hemsidan ”Leave Russia” drivs av ukrainska frivilliga och samarbetar med KSE institute, vilket stöd av ukrainska statliga myndigheter. Där hamnar utrikes-företag som bedriver en betydande verksamhet i Ryssland. Företag som Ukraina vill att vi skall bojkotta är (enligt Lars Wilderängs sammanfattning):
exempelvis Philip Morris som äger Swedish Match med snus, Pepsi, Danone, Nestlé med exempelvis Nescafé, Zoegas, KitKat och After Eight, Mars med Snickers, Twix, Mars mfl, Procter & Gamble med Ariel, Gilette, Pampers mfl, Carlsberg, Mondelez med bland annat Marabou, Toblerone, Milka mfl, Unilever med t ex GB Clace, L’Oreal, Axe, Dove, Knorr mfl, JDE med Gevalia, och många fler bolag och varumärken.
Ukrainas antikorruptionsmyndighet listar specifikt Mondelez, Yves Rocher, Xiaomi och Procter & Gamble för att nämna konsumentföretag.

 

Kärnvapenhotet.
Angående kärnvapen: Ryssarna har kärnvapen i Kaliningrad (vid polska gränsen, 264km från Öland) i Karelen (vid finska gränsen 160km från Helsingfors), På Krim (ca 300 km från Rumänien och Moldavien), i Bryansk-området (vid ukrainska gränsen, 200km från Kiev). Om man placerar några i Belarus förändras ingenting reellt. Det enda är att det är ett brott mot ett nedrustningsavtal.

De största kärnladdningar som kan skickas med ”taktiska” robotar, t ex Iskander-robotar är på 50 kiloton. (Det betyder att sprängkraften motsvarar 50.000 kg TNT.) (Det är förmodligen ungefär så mycket som ryssarna använde till att spränga Kakhovka-dammen.) När 50-kilotonsbomb exploderar innebär det direkt att de flesta byggnader inom 500m totalförstöres, och att människor som blir exponerade för värmestrålningen upp till 1500m bort dör av brännskador. Krossade glasrutor ca 2500m bort. Därefter strålskador och radioaktiv kontaminering med okalkylerbara effekter.

Iskanderrobotar placerade i Kaliningrad kan med god marginal nå Lund.

Detta är det hot vi levt med sedan 2010 (när Putin började sitt ”Make Russia great again!”). Placeringen i Belarus gör endast skillnad för Slovakien, d v s det är detta land som i och med utplaceringen kan nås med taktiska kärnvapen.
Hur många laddningar av denna storlek Ryssland har, hur många lämpade robotar de har för att skicka dem, och om grejorna över huvud taget fungerar vet vi inte.
Jag upprepar: Att Ryssland eventuellt lagrar kärnvapen i Belarus, gör inte på något sätt någon reell skillnad.

Angående det ryska hotet mot Sverige.
Försvarsberedningens rapport säger att Rysslands förmåga att angripa Sverige med luft- eller sjöstridskrafter eller kärnvapen kvarstår, alltså är lika stor som tidigare. Underförstått att deras möjlighet att invadera Sverige har minskat, dvs det totala hotet mot Sverige har minskat. Angående risken för ett anfall påpekar man att Putin är otillräknelig (fast i lite andra ordalag).
Anledningen till att Sverige behöver rusta upp är att Putin omkring 2010 inledde Rysslands revanschistiska imperialistiska politik (när han beordrade Medvedev att ändra kurs). Det var då, eller åtminstone efter 2014 när Ryssland inledde kriget, som Sverige borde beslutat om upprustning av försvaret. Det är hotet från Rysslands som kostar, inte Nato-medlemskapet. (Medlemskapet gör det billigare för oss att försvara oss.)
Dessutom befinner vi oss i krig med Ryssland. Ryska statsstödda organ begår krigshandlingar mot oss genom att utföra sabotage, nämligen med cyber-attacker. 

 

Vad händer om det blir ”oavgjort”.

Vad händer om det är ”oavgjort” efter sommaren? Om Ukraina ryckt fram lite grann, men inte gjort något stort genombrott, och ingendera sidan haft alltför stora förluster?
Kriget kommer att fortsätta på samma sätt fram till att höstregnen stoppar aktiviteten, och sedan återupptas under vintern, och då Ukraina inte kan åstadkomma något avgörande, och ryssarna inte förmår att utvidga sin erövring. Vad som då händer beror på yttre förutsättningar.

Ukrainas ekonomi är beroende på bidrag, men det kommer man nog fortfarande att få. T ex Japan, Förenade Arabrepubliken och Sydkorea ställer upp på civilt stöd, och nästan alla europeiska länder kommer att fortsätta.
Man har bra tillgång på manskap till krigsmakten, men är helt beroende på leveranser utifrån av vapen och ammunition. Där finns ju orosmomentet med det amerikanska valet, vilket kan leda till kraftigt minskade bidrag och vapenleveranser från USA. Men med humanitärt bidrag från andra länder kan Europa styra sitt bidrag till militära ändamål, och köpa vapen från de som har. (T ex landet X i västra Europa säljer de vapen de har till Ukraina, och köper nya från Sydkorea.) Den europeiska vapenindustrin kommer succesivt att öka sin kapacitet, och om ett par år vara tillräcklig för att bygga upp förråden igen.
Även i Europa kommer det politiska underlaget för att stödja Ukraina förmodligen att avta, men troligtvis ända vara starkt ett par år till. Dammsprängning mm påverkar opinionen till ukrainsk favör.

Rysslands ekonomi har påverkats negativt av kriget: sanktioner, mobilisering och flykt minskar den industriella förmågan. Rysk industri har kvalitets- och effektivitetsproblem. Det är tveksamt om man i längden kan producera tillräckligt mycket vapen och ammunition för att bedriva kriget på nuvarande nivå. Man påstår att det går att värva soldater (alltså anställa), och att man ökar numerären, men det kommer troligtvis att bli nödvändigt med en ny mobilisering under hösten -23. Missförhållandena i de ryska styrkorna med dålig utrustning och oacceptabla förhållanden kommer att eskalera och ställa till problem.
De ryska statsfinanserna är mycket ansträngda av kriget, och värre lär det bli. Det innebär att det blir kännbara åtstramningar för befolkningen framöver. Samtidigt börjar medborgarna bli medvetna om de höga förlustsiffrorna; antalet dödade och svårt skadade utgör nog bortåt 2% av män i vapenför ålder. Tyst ifrågasättande av kriget kommer att sprida sig. Detta kommer att leda till en ökad kontroll och repression, och Rysslands resa till en totalitär polisstat fortsätta, vilket i sin tur på lång sikt skadar landets industriella och ekonomiska förmåga. En galen statsledning kan kortsiktigt öka krigsinsatserna, men samhället kommer att förödas.

Västländernas sanktioner mot Ryssland är trubbiga och med massor av luckor. Men de har effekt i att försvåra för den ryska vapenproduktionen. Att upprätthålla och täta dem, kan ändå vara en avgörande faktor på marginalen för Rysslands förmåga att upprätthålla sin krigsinsats på nuvarande nivå.

Ryssland är beroende av stöd från vänskapligt sinnade länder. Iran och några andra skurkstater ställer upp. Men utvecklingen bland de centralasiatiska länderna (stan-arna m fl) är osäker. Och en diplomatisk kamp utspelar sig i Afrika och Sydamerika. Turkiet kommer nog att försöka hålla sig vän med båda sidor, jag förmodar att kriget är en god affär för dem, men om Nato bråkar för mycket om Sveriges medlemskap, så kan det putta över dem till det ryska lägret. Brasilien rättar nog in sig i västledet, och Indien är ganska irrelevant.
Kinas inställning är naturligtvis oerhört betydelsefull, huruvida de kommer att fortsätta att försöka hålla sig utanför. Sätter Kina ner foten på ena eller andra hållet så blir det avgörande.

Sammantaget tror jag att Ukraina kommer att få övertaget, genom att problem i Ryssland ökar fortare än det ekonomiska stödet till Ukraina minskar. Men en desperat statsledning i Ryssland kan kortsiktigt pressa fram större krigssatsningar.

 

En länk till en artikel om Putin skriven av den svenske professorn Anders Åslund: www.kyivpost.com/opinion/18182
Detta stämmer med analyser av dåliga ryska beslut och brist på beslut; att det handlar om okvalificerad toppstyrning.

Lite från Cornucopia (Lars Wilderängs blogg):

Sammanfattning av tråd om Rysslands framtid:
Det ryska samhället kan inte ändras i en handvändning och förklaringarna är frånvaro av indivudualism, ingen separation mellan tsaren (Putin just nu) och nationen, en kultur av lågt förtroende för varandra, och etnisk rysk execeptionalism som hindrar självkritik.
Lars Wilderängs kommentar:
Det jag brukar säga är förkortat att i bästa fall hamnar vi i ett läge som för Tyskland efter första världskriget, vilket alltså innebär att vi får ett nytt krig när Ryssland byggt upp sig igen, även om det initialt kommer var intern oro i landet likt i Tyskland efter förlusten. Enda sättet att förhindra ett nytt krig är att denna gång fortsätta rusta upp, även om Ryssland kommer hitta det svagaste målet att anfalla. Dock kommer politiker i Väst vilja utropa den eviga freden igen och rusta ner för att använda pengarna till sina hobbyprojekt för att vinna val.

 

 

Tidigare artiklar finns i dokumenten ”kriget i Ukraina del 7”, ”del 6”, ”del 5”,”del 4”,”Kriget i Ukraina fr o m 22 11 14”, ”Kriget i Ukraina fr o m 22 11” och  ”Kriget i Ukraina”

 

Om detta projekt

Informationen i svenska media har under hela kriget vara anekdotisk och osammanhängande, så sommaren 2022 började jag gräva lite för att få en mer korrekt bild av vad som hände. Och tänkte att kanske andra också önskade mer heltäckande information, så jag började dela med mig.

Källor jag använder: ISW (Institute for the Study of War), the Guardian, Ukrinform (statlig informationssajt), Cornucopia (författaren Lars Wilderängs blogg), UK ministry of defence, DeepStateMap (ukrainsk organisation som följer krigshändelserna), BBC, Kyiv Post.
Jag kollar lite på Osrodek Studiow Wschodnich (OSW), Politico och ibland EurAsian Times.
En del analyser och teorier är mina egna.

Jag var i min ungdom lite militärhistoriskt intresserad, och lyssnade (som jag alltid gör) på lektionerna i lumpen, men det är all min militära bakgrund.
Det gäller att scanna olika källor och hitta små pusselbitar med autentisk information, lägga ihop dem, använda sin intelligens och på så sätt skaffa sig en någotsånär korrekt bild av vad som händer. Naturligtvis med alla filter och varningsflaggor aktiverade. Alla har en agenda och nästan alla ljuger.

 

 

 

Ord begrepp och namn (Fylls på efter hand)

 

Stavning	Jag ber om ursäkt för varierande stavning av namn på personer och orter. Orsaken är att detta varierar i de olika källorna. T ex använder jag stavningen Dnjepr, men Ukrainska källor på engelska skriver Dnipro. En orsak till förvirring är ju ofta att originalstavningen är med kyrilliska bokstäver.
Armé	Den största organisatoriska enheten i ryska armen, som består av flera divisioner, brigader/regementen och oberoende bataljoner. Oftast ”blandade vapenslag-armé”, d v s innehåller både pansarförband och infanteri.
Ballistisk robot	Robot som går i en kastbana, med mycket hög hastighet, begränsat styrbar.
Billion	På svenska är en biljon 1000 miljarder. På USA-engelska är en billion 1000 miljoner, alltså en miljard. I USA finns inga milliards.
Brigad	En brigad: Förband som består av några bataljoner och lite andra smärre specialenheter. Storleksordning 1500 – 4000 soldater. En brigad är sammansatt av olika sorters förband och är avsedd att operera självständigt och sammanhållet, en ”färdigkomponerad” styrka. Ett regemente är lite mindre än en brigad och innehåller bara ett vapenslag, t ex artilleri, och hela eller delar av regementet kombineras med andra förband till en operativ grupp. En division består av några brigader eller regementen och lite andra mindre förband.
EPA-kryss-ningsrobotar	Shahed-131 / -136. Iranska små lågtflygande kryssningsrobotar. Jag kallar dem EPA-… eftersom de drivs av en mopedmotor och har en max-hastighet på ca 180 km/tim.
FSB	Ryska federationens federala säkerhetstjänst, FSB ersatte kring 1991 det gamla KGB. 1998-1999 var Putin FSB’s högste chef, för att gå vidare som landets president. 2005 infördes en lag som innebär att FSB är direkt underställd federationens president. FSB är alltså Putins personliga maktapparat. Organisationen ansvarar för inre säkerhet och gränskontroller, men har också egna militära förband, en hel del utrikes verksamhet och har politruker i försvarets organisation. En inte särdeles djärv gissning är att FSB vuxit betydligt senare år. Putin har förmodligen också direkt kontroll över ”Ryssgardia” de interna säkerhetsstyrkorna. Hans grepp över landet är alltså mycket starkt. Ett problem kan vara att det finns många högerextremister inom FSB. Rysslands tillkortakommande inom underrättelseverksamheten inför kriget, kan mycket väl bero på att Putin förlitade sig på nybörjare inom FSB i stället för proffsen inom försvarets och utrikesdepartementets underrättelseorganisationer.
De Flygburna, VDV	En egen vapengren i Ryssland som skall vara elitförband. Parallell till USAs marinkår, och på samma sätt mytomspunnen. Idoler för ryska pojkar. Långt ifrån alla är fallskärmsjägare, även om det ibland felaktigt skrivs så. Däremot är förmodligen en del enheter specialanpassade för att kunna förflyttas med flyg. Nu har nästan alla VDV-förband fått väldigt stora förluster i Ukraina, och består till stor del av mobiliserade. Dock utgör de fortfarande ryssarnas mest stridsdugliga förband. Kanske delvis beroende på att de prioriteras när det gäller utrustning, underhåll och understöd.
Gerasimov	Sedan många år chef för ryska generalstaben, alltså i praktiken överbefälhavare. Gick i början av januari in som direkt befälhavare över Ukraina-kriget när Surovikin flyttades ner.
Girkin	Militärbloggare. I fängelse sedan i somras. Obehaglig typ, kritisk men ganska pålitlig. Tidigare hjälte som befälhavare i Donbas (irreguljär) 2014, men gav upp en stad och sparkades. Nu blandat anseende.
Himars	Amerikanskt robot-/raketavfyrningssystem, som monteras på ganska små terrängfordon. Kombinationen med avancerade robotar, Himarsenheterna och eldledningen är synnerligen effektiv och träffar en bil på 50 km avstånd. Och flyttar några sekunder efter att roboten är avfyrad.
Kinzhal	En modern rysk ballistisk robot, kallas ibland Killjoy. Påstods vara omöjligt att skjuta ned, men Patriot-luftvärnsrobotar lyckas tydligen utmärkt med detta (maj 2023).
Kocken	(Putins kock / Kremls kock) Smeknamn på Prigozhin. Han har tjänat en del av sina pengar på matleveranser till statliga beställare.
Kurtz	Nyckelpersonen i Joseph Conrads roman ”mörkrets hjärta”. Kurtz, mer eller mindre galen, har skapat ett mikro-kejsardöme av sin handelsstation längst inne i Kongos urskog. (Denna notis är nu irrelevant eftersom Prigozhin är död….)
LNR /DNR	Även DPR / LPR. Folkrepubliken Luhansk och folkrepubliken Donetsk. Rysslands marionett-regimer i utbrytarrepublikerna som upprättades 2014 i de delar av Luhansk och Donetsk som ryssarna erövrade då. Håller nu på att omvandlas till vanliga ryska delrepubliker eller regioner inom federationen, eftersom de har ansökt om att bli annekterade och detta beviljats.
Milbloggare	Extrem-nationalistiska militärpolitiska bloggarna i Ryssland oftast med militär bakgrund.
Oblast	Region/Län i Ukraina och Ryssland. Lite större än svenska län.
Prigozhin	Rysk oligark och grundare av privatarmé-företaget Wagner.
Regioner och delrepubliker	Ryska federationen består av ett stort antal Oblast (distrikt/regioner/län), några delrepubliker och några andra typer av administrativa enheter, t ex storstäderna. Oblast översätts ofta med region. ”Raion” är ett mindre område inom ett Oblast.
Reserver	För att behålla handlingsfrihet och taktisk rörlighet måste man spara en del av sina styrkor som reserver bakom fronten. De kan i ett senare skede sättas i i strid där de behövs mest, för motanfall eller förstärkning. Däremot är det svårt att flytta förband som är grupperade i kontaktlinjen (närmast fienden).
Robotar och Drönare	Drönare är en förarlös luftfarkost. (Förarlösa båtar har ibland också kallats drönare.) Huvudsakligen två sorter; typ flygplan med vingar eller typ helikopter. Självmordsdrönare tycker jag är ett tveksamt uttryck, maskiner kan väl inte begå självmord? Innebörden är alltså att farkosten exploderar när den träffar ett mål. Kallas ibland patrulldrönare. Andra drönare förväntas återvända till piloten efter utfört uppdrag. Små drönare (typ som du kan köpa på Kjelles) används i Ukraina väldigt mycket för spaning och stridsledning. Små drönare kan också släppa bomber (typ handgranater) ner i enskilda skyttevärn, och är alltså ”attackdrönare” men inte självmordsdrönare. Robot (i militärsammanhang) betyder styrbar (ev självstyrande) raket eller luftfarkost, alltså ibland samma sak som drönare. Benämningen robot används huvudsakligen om farkoster som skall oskadliggöra ett mål genom att explodera, och mest om vapen för att försvara sig mot angrepp, t ex luftvärnsrobotar och sjömålsrobotar. Kryssningsrobotar är ungefär samma sak som stora självmordsdrönare. De iranska små styrbara miniflygplanen som ryssarna använder framför allt mot civila mål i Ukraina kallas ofta för självmordsdrönare. Jag tycker EPA-kryssningsrobotar är ett bra namn. En projektil är oftast det som avfyras av en kanon eller liknande (d v s skickas iväg av en kraft men inte har någon motor eller drivning), men ordet används ibland om raketer eller annat (även pilar och kastade stenar). En projektil som innehåller sprängmedel och alltså skall skada målet genom att explodera kallas granat. En styrbar projektil är en robot.
Silovikis	Avser oligarker och andra makthavare med extremnationalistiska åsikter. De stöder/utnyttjar bloggare och debattörer som drömmer om ett ryskt imperium med status som supermakt, och kräver ett eliminerande av den ukrainska nationen. Mycket kritiska till hur kriget har skötts hittills.
Stalinorglar	Avfyringsställning för raketer på lastbilar, som utvecklades under andra världskriget. Nuförtiden lite vidareutvecklade och kallas GRAD i Ryssland. Generellt MLRS. Räckvidden beror på raketerna men normalt 1- 3 mil.
Surovikin	Tidigare befälhavare för de Ryska styrkorna i Ukraina, tillträdde i mitten av oktober. Känd för sin brutalitet och kallas ibland för slaktaren från Aleppo efter sina insatser i Syrien. Hjälte bland milbloggare. Flyttad i början av januari 23, till en lägre position, när Gerasimov tog över den direkta ledningen av Ukraina-kriget.
Wagner	Privatarmé-företag som ägs av Prigozhin. Har före kriget använts för ryska specialoperationer över hela jordklotet. Bemannades vintern 22-23 delvis med benådade grova kriminella. Wagner-gruppen bedriver också diverse försvarsrelaterad verksamhet i Ryssland.
VDV	Se ”De Flygburna”.
Värnpliktiga	Ryssland har fortfarande allmän värnplikt, och varje år utbildas omkring 300.000 män. Inkallelse i två omgångar, i oktober och april. Tjänstgöringen skall vara ett år. Däremot finns inget fungerande system för hur dessa därefter vid behov skall mobiliseras för krigstjänstgöring.
Öster och väster	Floden Dnjepr flyter mitt genom Ukraina från norr till söder. Strategiskt har vi alltså västra resp. östra sidan / stranden. I Cherson rinner Dnjepr sista biten nästan rakt västerut. Staden Cherson ligger alltså norr om floden, liksom det jag kallar västbanken.