Ukraina - senaste och lägesöversikt 2024 04 26

 

 Senaste

Mycket intensiva ryska attacker under onsdagen och torsdagen. Också uppgifter om att ryssarna flyttar trupp från södra fronten till norra Donetsk. Stämmer med spekulationer om att ryssarna försöker utnyttja det ”fönster” av överlägsenhet, som man har tills vapenleveranserna når ukrainarna på fronten. Men ryssarna har (eller avsätter) bara styrkor för attacker i Donetsk på tre fyra frontavsnitt. Man tycks ha dragit ner på attackerna vid Kupiansk, Kreminna, Robotny och brohuvudena vid Dnjepr.
Antalet dödade ukrainska civila har varit relativt högt hela året, p g av omfattande ryska missil-, bomb- och artilleriattacker. Ciivila mål träffas i stor utsträckning.

De ryska styrkorna har smärre framgångar framför allt NV Avdiivka.
De ukrainska förbanden är mycket slitna. De har varit i strid ibland nästan oavbrutet i två år, fått för lite påfyllning av manskap, och har haft små möjligheter till rotation. Ryssarna har fått kontinuerlig påfyllning och kunnat rotera mer.
Ryssarna har gjort ett litet genombrott NV Avdivika. Det uppges att en av de mest stridsdugliga ukrainska brigaderna roterades ut för vila och ersattes av en annan brigad med fler oerfarna soldater. Förband i den nya brigaden ”kollapsade” för några dagar sedan och ryssarna bröt igenom och ryckte fram några kilometer på ett smalt avsnitt. Den utroterade brigaden fick avbryta vilan och stoppade ryssarna.
Skulle sådana kollapser inträffa fler gånger kan ryssarna flytta fram fronten ytterligare kilometrar, men de har knappast kapacitet för att utnyttja det för en stor offensiv. Däremot orsaka ukrainarna stora förluster.
NV Avdiivka är det område där ryssarna har störst möjlighet att ta sig framåt, eftersom det är ett helt nytt frontavsnitt, där Ukraina har för lite förberedda försvarsställningar.

En annan iakttagelse är att det är väldigt stor skillnad på stridsförmågan mellan olika förband. En bataljon är inte en bataljon.

Tjetjenien tycks bedriva en egen utrikespolitik, och har kontakter med den iranska ledningen om att stärka det muslimska inflytandet i Kaukasus-området.
Men om det stämmer att Kadyrov är svårt sjuk, blir det ett maktvakum i republiken, vilket rimligtvis leder till instabilitet, och för Putin skulle det kanske innebära mindre risk för separatistiskt agerande från tjetjenskt håll.

Lavrov (Rysslands utrikeminister) och hans medarbetare utfärdar indirekta men tydliga hot mot Armenien omde inte inordnar sig i den ryskaledda säkerhetsorganisationen CSTO.

 

Läget i Ukraina

”Risk för att Ukraina kollapsar”. ”Med de nya vapnen kan Ukraina vinna kriget.” Synnerligen blandade bedömningar om Ukrainas framtid.

Läget är verkligen mycket svårbedömbart. Dels för att all information är osäker. Dels eftersom det pågår ett utnötningskrig (i flera avseenden), som kanske är ganska jämnt, men om ena sidan plågas mer, så kommer styrkeförhållandena att förändras och utveckling att accelerera.  Kryssa ”tipping point” i floskel-bingon.

När det gäller markstriderna, så anfaller ryssarna på östfronten med hög intensitet, men ukrainarna håller i stort sett emot. Ryssarna har vunnit ett par kvadratkilometer om dagen i snitt de senaste veckorna. Ryssarna har ett stort övertag i flygunderstöd och artilleriammunition vilket ger betydande överlägsenhet. Dessutom anses det att de har fler soldater vid fronten. Åtminstone offrar de fler soldater i sin krigföring. Ukrainarna bedriver en avvaktande försvarsstrid av flera olika skäl; för att styrkorna är slitna, för att spara på människoliv, p g av brist på ammunition.

Jag tvivlar på att ryssarna kan upprätthålla sin offensiv på denna nivå mer än ett par veckor.

Frågan är hur det kommer att utvecklas.
Ukraina kommer att få mer ammunition relativt snart och succesivt mer luftvärn, så det ryska övertaget kommer att minska.
Ryssarna ersätter sina manskapsförluster med nyrekrytering, dock tveksamt om de lyckas rekrytera lika många som de förlorar för närvarande.  Men de kan rotera hårt slitna förband, och upprätthålla attackerna. Ukrainarna har brist på reserver för rotation, och rekryterar förmodligen inte tillräckligt för att ersätta förlusterna. Ukrainas nya värnpliktslag kommer att öka antalet nya soldater, men det tar naturligtvis tid innan det märks på fronten; fem-sex månader minst.
Med nuvarande förluster minskar förmodligen den ryska numerären något. (Det brukar sägas att ryssarna fyller på med ca 30.000 soldater i månaden, men jag tror det är knappt så många och att det minskar. Och förlusterna är bortåt 30.000 per månad i dödade och invalidiserade.) Man blir tvungen att genomföra en ”mobilisering”, men samma sak där; det kommer inte att påverka något på flera månader.
Ryssarna har förlorat oerhört många stridsvagnar, och har svårt att genomföra stora pansaranfall.
Så någon rysk jätteoffensiv i juni är nog ingen risk för, även om Kreml kanske beordrar en sådan. Om inte ryssarna har byggt upp betydande reserver parallellt med sina attacker de senaste veckorna, mmen det tvivlar jag på. Däremot är det så att den ukrainska försvarsförmågan avtar på grund av utmattning, vilket kan möjliggöra ryska framryckningar.

På lite längre sikt beror det alltså på eventuella ”mobiliseringar” (inkallelser!) för att fylla på trupperna, och förmågan att få fram vapen. Ryssarna har väldigt liten kapacitet att producera stridsvagnar och stridsflygplan men förmodligen tillräcklig kapacitet när det gäller enklare utrustning. Ukrainas försörjning av vapen beror på stöd från andra länder (även om man har en egen vapenproduktion som växer). För närvarande ser det bra ut när det gäller vapenleveranser.
Ryssland kan naturligtvis, och kommer troligtvis, att mobilisera flera hundra tusen soldater det närmaste året, men har inte tillräckligt med vapen eller officerare för trupperna.
Vad som händer om Ukraina försöker mobilisera tre-fyra hundra tusen soldater får vi se, men de har inget val.

Om Ukraina kan öka sin stridsförmåga, kan de börja motanfall, vilket framför allt skulle destabilisera Putins makt i Kreml. Ordervägran och desertering ökar i de ryska förbanden och är också en destabiliserande faktor.

Ukrainas ekonomi är helt beroende på bidrag, men man har en fungerande produktion av livsmedel och industrivaror och tillräckligt med olja och gas. När det gäller el klarar man sig någotsånär, eftersom ryssarna inte bombar kärnkraftverk. Trots det nöter den ryska terrorbombningen på den ukrainska ekonomin och försvarsförmågan.

Det är mycket oklart om ryssarna kan upprätthålla nuvarande omfattningar på missilangrepp, och huruvida mer luftvärn från väst kan minska effekterna. Sanktioner begränsar trots allt den ryska produktionen av avancerade vapen även om de kringgås i stor utsträckning. Sanktionerna skärps sakta, och kontrollen av dem förbättras hela tiden!

Vapenindustrier i Väst står på kö för att samarbeta med ukrainska vapenföretag, och t o m starta produktion i Ukraina. Det är naturligtvis ytterst värdefullt att kunna dra nytta av erfarenheter från kriget ”first hand”.

Rysslands ekonomi belastas av kriget. Produktionen minskar med all säkerhet, även om siffrorna är motsägelsefulla. Arbetskraften minskar och en allt större del av resurserna används till kriget och till repression; säkerhetsstyrkor och säkerhetspolis byggs ut. Så levnadsstandard i Ryssland minskar betydligt.
Men ett totalitärt samhälle kan naturligtvis ställa om till krigsekonomi, och klara av det i flera år utan att kollapsa. Det som hotar i Ryssland är bland annat etniska motsättningar, ökat maktmissbruk och maktkamp i maffiatoppen. (Biträdande försvarsminister Timur Ivanov arresterades för ett par dagar sedan, troligen p g av ”förräderi”, alltså agerande mot Putin. (Officiellt för korruption, men det är ju inte otillåtet i en ryska toppen.))
De ukrainska bombningar av raffinaderier och industrier har förmodligen liten påverkan på den ryska ekonomin, men förmodligen psykologisk betydelse.
Men oavsett folkopinion och oavsett om Putin avsätts, så kommer inte Ryssland att ge upp, även om det går dåligt i kriget. Man har bitit sig så hårt fast i sin egen propaganda att man inte kan ändra sig.
Det enda som kan stoppa kriget är en rysk statskollaps eller att Ukraina ger upp.

 

Till startsida                              Lägesrapport 2024 02           Mer om kriget i Ukraina

Om detta arbete:

Jag följer framför allt Ukrinform, the Guardian, ISW (Institute for the study of war), Kiev post, Politico, Ośrodek Studiów Wschodnich, UK ministry of defence och Cornucopia, vilka i sin tur hämtar information från olika håll. Jag betraktar ingen av dessa källor som opartisk eller helt pålitlig. Mina slutsatser bygger på kombination av många små detaljer, sammanvägning av flera olika uppgifter eller indirekt tolkning av officiella uttalanden eller avsaknad av uttalande.

Om du har frågor om eller synpunkter på det jag skriver, så skicka ett mail till mig.

Anledningen till att jag skriver, och framför allt lägger mycket tid på att skaffa mig en så komplett bild som möjligt av vad som händer i Ukraina-kriget, är att jag fann den allmänna nyhetsbevakningen synnerligen fragmentarisk och präglad av klick-ekonomin. När jag nu gör detta arbete tycker jag att jag kan dela med mig till eventuella andra intresserade.