Kan Ukraina vinna kriget? - 2024 10 30
Tes 1:
Ryssland har under 2024 förlorat mer soldater och mer materiel än vad man kan
ersätta, vilket innebär att de ryska styrkorna försvagats. Samtidigt kommer de
ukrainska styrkorna att stärkas under hösten och vintern. Resultatet blir att de
ryska attackerna kommer att minska eller upphöra under vintern och Ukraina
kommer att börja genomföra fler motanfall och orsaka ryssarna ökade förluster.
Putin förlorar prestige och läget blir instabilt i Ryssland.
Tes 2:
Ryssarna kommer att kunna fylla på sina styrkor och fortsätta med sin sakta
framryckning. Man binder upp de ukrainska styrkorna, så att de inte kan ta
några initiativ. Det innebär att det inte blir några större förändringar det
närmaste året, men sedan kommer förmodligen krigströttheten bland befolkningen och
avtagande västligt stöd tvinga Ukraina att gå med på ett vapenstillestånd.
Tes 3:
Ryssarna har ackumulerat många stora robotar för att i november – december öka
attackerna mot ukrainsk infrastruktur. El-, värme- och vatten-försörjning slås
ut. Detta påverkar den ukrainska ekonomin. Oklart hur det påverkar motståndsviljan.
Tes 4:
Den ryska ekonomin försämras snabbt. Inom ett år har man troligtvis galopperande
inflation och kraftigt minskad välfärd. Det kommer att leda till protester och
eventuellt uppror i en del asiatiska regioner. Och det påverkar förmågan att finansiera
kriget.
Tes 5:
Om det går dåligt för Ryssland, kommer Putin aldrig att ge upp. Han är tvungen att öka krigsansträngningarna,
oavsett vad det leder till. Skulle några andra lyckas ta makten, så är det
troligtvis extremnationalister (värre än Putin), så även då kommer
krigsansträngningarna att ökas.
Analys.
Läs också: Läge och nyheter 2024 10 28.
Vilka teser som stämmer beror på olika saker:
Rysk framryckning
Enligt ISW erövrade Ryssland i snitt 13 km2 per dag under september, alltså
bortåt 400 km2 totalt under månaden. Donetsk oblast har en yta av 26 517 km2,
varav ungefär en tredjedel fortfarande är fritt. Det kommer alltså att ta två
år för ryssarna att erövra hela Donetsk. Om inte andra saker händer innan dess.
Kriget kommer sannolikt inte att avgöras av de ryska terrängvinsterna.
Ryska styrkeförhållande
Allmänt anses att Ryssland kan fylla på med 30.000 soldater per månad, och ukrainarna
hävdar att ryssarna nu förlorar 40.000 soldater (dödade och sårade) per månad.
Detta säger att de ryska styrkorna minskar. Men de ukrainska uppgifterna är
förmodligen överdrivna, ryssarna kan kanske fylla på med mer styrkor än vi tror, och av de som rapporteras som sårade kanske en del återvänder till
fronten efter vård. Så det är möjligt att numerären faktiskt fortfarande stiger
trots de stora förlusterna. Att ryssarna fortsätter med mycket omfattande
attacker hela oktober tyder inte på att de har brist på soldater. Detta kan å
andra sidan förklaras med att man den 1:a oktober förmodligen fick en extra
påfyllning av muckande värnpliktiga som tog värvning. Det kan ha gett flera
tiotusental ”färdiga” soldater. Och så kanske man beslutat att satsa extra
innan ”ler-perioden” infaller och bromsar manövermöjligheterna, trots de för
stora förlusterna.
Odiskutabelt är dock att Ryssland har stora problem att öka sin krigsmakt så
mycket som man önskar. Man genomför en del ganska panik-artade åtgärder för att
få fram soldater. Bl a försöker man nu åter öka rekryteringen av kriminalfångar
till krigsmakten, genom att tillåta sjuka fångar som soldater.
När det gäller materiel är det nog ganska säkert att ryssarna har problem med
att ersätta förlusterna framför allt av stridsfordon och i viss grad kanoner. Det
innebär att om man lyckas öka numerären så har man mindre utrustning i
förbanden.
Ukraina lyckas bara skjuta ner några enstaka ryska flygplan, men ryssarna har
ett ganska litet flygvapen och är rädda om planen. De mycket omfattande bombningarna
innebär också ett hårt slitage, och man har förmodligen problem med underhåll
och reparationer av planen. Sammantaget så är det osäkert om den ryska
numerären ökar eller minskar, men beväpningen blir antagligen sämre.
Ukrainas styrkeförhållande
Att Ukraina kan få fram nya soldater i tillräcklig utsträckning tycks vara
klart. Man har just nu kungjort att man skall kalla in 160.000 soldater nu som
kan sättas in i strid under vintern. (Vi får väl se hur det lyckas.) Den
begränsande faktorn är vapen och eventuellt också utbildningskapacitet. När det gäller vapen är
man helt beroende av västlig hjälp. Problemet är att länderna som ger stöd, t
ex Sverige, inte har några vapen att skicka, och det kan vara svårt att på
marknaden få tag på de grejor man behöver, när man får pengar i stället. Dock
borde världens vapentillverkare ha rampat upp produktionen nu, så det borde
succesivt finnas vapen att köpa.
Sammantaget kan man anta att Ukraina faktiskt kan stärka sin försvarsmakt under
vintern och våren.
Därefter är det tänkbart att en valseger för Trump skulle betydligt minska det
militära stödet, och snabbt försvaga den ukrainska krigsmakten.
Rysk ekonomi
Arbetskraftsbristen är ett stort problem i Ryssland, p g av rekryteringar till
militären, restriktivare arbetskraftsinvandring, gamla demografiska problem och
flykten i samband med mobiliseringen 2022. Totalt förmodligen en minskning av
arbetskraften med över 2 miljoner.
Ryska staten erbjuder nu 16% ränta på 10-åriga statsobligationer, och har ändå
svårt att få dem sålda. I den reviderade statsbudgeten för 2025 går omkring
hälften till krigsmakten, i direkta anslag och ett antal dolda kostnader under
andra rubriker, och utgör bortåt 10% av BNP. Till detta kommer regionala
kostnader för kriget.
Underskottet i statsfinanserna håller på att tömma Nationella VälfärdsFonden *)
som troligen tar slut om några månader. För att minska underskottet, och få NVF
att räcka lite längre håller man försiktigt på med alla alternativ som finns för
att finansiera kriget: skattehöjningar, ökad upplåning, trycka sedlar och
neddragningar i välfärdsprogrammen. Man balanserar på gränsen för att inte
utlösa större protester. På grund av den mycket höga inflationen blir
neddragningar snabbt kännbara eftersom det hade krävts stora nominella
höjningar för att bibehålla nivån.
Bättre kontroll från väst över sanktionerna, ökade begränsningar för rysk
oljeexport eller en sänkning av världsmarknadspriset på olja skulle snabbt
förvärra det ekonomiska läget.
Ekonomisk kris skulle leda till snabbt minskat förtroende
för Putin och leda till oroligheter i diverse ”icke-ryska” regioner. Dock:
Putin har fortfarande mycket stort stöd bland befolkningen.
*) Nationella VälfärdsFonden kommer från budgetöverskott
goda år, och är avsedd att täcka upp lågkonjunktur eller sjunkande oljepriser.
Rysk
robotkrigföring
Under senare delen av 2024 har ryssarna använt betydligt färre stora
ballistiska robotar eller avancerade kryssningsrobotar än under tidigare
perioder. Detta stämmer överens med bedömningar i väst att man bara har
kapacitet att tillverka några få avancerade missiler i månaden. Dock kan
beräkningarna vara fel så att ryssarna verkligen håller på att bygga upp ett
lager för att rikta ett extra kraftigt slag mot Ukraina i början av vintern.
Hur detta i så fall påverkar Ukraina är svårt att säga. På kort sikt minskar
det troligtvis inte motståndsviljan, men däremot kanske ökar omvärldens stöd.
En annan sak är att den ukrainska industrin är viktig för kriget, man
tillverkar en stor del av vapen och ammunition man använder i landet.
Till:
Utnötningskriget
står och väger 2024 10 07 Lägesanalys
2024 08 31 Kriget
i Ukraina (sida)
Om detta arbete:
Jag följer framför allt Ukrinform, the Guardian, ISW
(Institute for the study of war), Kiev post, Politico, Ośrodek Studiów Wschodnich, UK ministry of
defence, EER (Estonias public service) och Cornucopia, vilka i sin tur hämtar
information från olika håll. Jag betraktar ingen av dessa källor som opartisk
eller helt pålitlig. Mina slutsatser bygger på kombination av många små detaljer,
sammanvägning av flera olika uppgifter eller indirekt tolkning av officiella
uttalanden eller avsaknad av uttalande.
Jag har valt att inte länka till källor och refererar i
begränsad grad. Anledningen är just att poängen med min blogg är att försöka
skapa en helhetsbild genom att väga samman information med många olika
ursprung. Jag lovar att jag gör mitt bästa för att ge så bra information som
möjligt, alltså bättre än vad som ges av enskilda nyhetsartiklar.
Om du har frågor om eller synpunkter på det jag skriver, så
skicka ett mail till mig. Kommentarsfunktionen är avstängd eftersom jag inte
kan ta ansvar för ett diskussionsforum.
Anledningen till att jag skriver, och framför allt lägger
mycket tid på att skaffa mig en så komplett bild som möjligt av vad som händer
i Ukraina-kriget, är att jag fann den allmänna nyhetsbevakningen synnerligen
fragmentarisk och präglad av klick-ekonomin. När jag nu gör detta arbete tycker
jag att jag kan dela med mig till eventuella andra intresserade.