Fedorov reformerar krigsmakten.

2026 03 04: Armékårer införs. Utbildningen reformeras. Fler reformer på gång.

==============

Zelensky utnämnde i veckan sex nya generaler (brigadgeneral motsvarar tror jag fyrstjärnig överste i Sverige). Det var unga (moderna) officerare, den yngste, Denys Prokopenkov, 41 år gammal. Detta är en del av förändringarna i den ukrainska krigsmakten. Och av problemen.

Bild från tidigare tillfälle då Zelensky befordrat officerare.

De flesta högre befäl i Ukrainas armé är utbildade under sovjettiden, och del i en rigid byråkratisk kultur. Man har brist på välutbildade befäl på alla nivåer.

Ukrainas armé organiseras i bortåt ett hundratal brigader, som fungerar som i stort sett självständiga myndigheter. De skiljer sig väldigt mycket åt både när det gäller storlek och förmåga, både militär och administrativ förmåga.
På de olika frontavsnitten har man staber för övergripande ledning och samordning. Men dessa har inte tillräcklig kraft, och det brister ofta i samordningen och samarbetet. Det har t ex hänt att förband dragit sig tillbaka och struntat i att man utsatt andra styrkor för anfall i ryggen.
Generalstaben har tvingats ägna sig åt mycket detaljstyrning av insatser ner på bataljonsnivå, vilket naturligtvis inte heller fungerat nå’t vidare.

Detta är (delvis) bakgrunden till att Ukraina nu inför armékårer.

En armékår skall bestå av ett antal brigader och (helst) operera samlat, så att man får en fast styrning och samordning. Man försöker bygga upp dem kring en stor framgångsrik brigad, och låter denna brigads ledning ta befälet över hela kåren. Men det finns ganska få ”superbrigader” och man vill ju ha en lämplig sammansättning av kåren. Några av de nya kårerna fungerar redan bra, medan många fortfarande har svårt att ”komma igång”.
Ett annat problem är att de brigader som passar ihop för att bilda en armékår är utspridd över fronten, och det är väldigt svårt att lösgöra en brigad och flytta den till en ny stridsuppgift. Man roterar hela tiden förband, men inte i den nivån.

Ett annat syfte med armékårer är säkert att man vill bygga upp en administration för att hantera t ex utbildning och anskaffningar vilket man försöker distribuera från försvarsdepartementet ut på förbanden. Men de små (måttligt kompetenta) enheterna med små staber har naturligtvis inte klarat detta. En armékår blir stor nog att kunna bygga upp en fungerande organisation för sådant. Det kommer också att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning, en av de saker Fedorov har sagt skall förbättras.

Fedorov inledde med att tillkännage reformer när det gällde utbildning och soldaternas villkor. Nu har han annonserat att det blir ytterligare förändringar.

Det är anmärkningsvärt att man genomför så stora förändringar under det pågående kriget. Men man tror uppenbarligen att det finns mycket att vinna på reformer. Ukraina har klarat sig hyggligt mot ryssarna trots en omodern och byråkratiserad krigsmakt. Vi får se om reformerna kommer att påverka styrkeläget i kriget.

Ett av Ukrainas stora problem när det gäller krigsmakten är desertering, vilket inte direkt påverkas av omorganisationen. Men bättre villkor och ökat förtroende för befälhavarna kan öka benägenheten att stanna kvar.

Några lärdomar för Sverige? Japp; när Sverige får en armé på några hundra tusen man och några tiotal brigader, så behövs det armékårer. Eller åtminstone fördelningar (svensk term för divisioner).

Till:

Alla artiklar (Startsida)

Översikter: Hur går kriget - översikt 2025 11 19

Hur går kriget? 2025 11 18

Tidigare artiklar:

Nya ukrainska robotar 2026 02 28

Rysk terrorbombning slår rekord 2026 02 26

Totalt krigstillstång i Ryssland. 2026 02 25

Elon Musk har bytt sida 2026 02 22

Fortsatt rekordstor terrrbombning 2026 02 07

2026 02 06

Vad försöker ryssarna erövra härnäst? 2026 02 05