Kriget 24-05-26

 


Ryska framryckningar på de olika fronterna har i stor utsträckning stoppats. Man fortsätter sin strategi med många upprepade attacker i huvudsak med små infanteristyrkor, och erövrar några hektar åt gången, framför allt vid Bakhmut och väster om Avdiivka. Omfattande terrorbombningar mot civila mål över hela Ukraina. Uppgifter om smärre ukrainska motanfall på några fronter.



Framtidsbedömning:
Ukrainas styrkor är väldigt hårt slitna, och orkar inte hålla uppe försvaret, så det blir fler reträtter och små ryska genombrott, och ökade förluster. Eller: Ukrainas styrkor har tvingats till taktiska reträtter p g av brist på ammunition och luftvärn. När man nu har mer ammunition och så sakta också mer luftvärn, kan man börja gå till motanfall.
Ryssarna har nu några dagars lägre aktivitet för omgruppering, men kommer att öka sina attacker igen, fylla på med nya styrkor, och fortsätta sin framryckning by för by. Eller: Ryssarna har satsat så mycket dom kunnat de senaste veckorna och har nu inte kapacitet för mycket mer anfall, utan är sårbara för ukrainska motanfall.
Jag har ingen aning om vilket som stämmer.

Ukraina behöver mer luftvärn, framför allt för att skydda större mål mot strategiska robotanfall och försvara sig mot ryska flygattacker vid fronten. Det sistnämnda kan minska ryssarnas fördelar i markstriderna. Men mer luftvärn kommer inta att förändra situationen. Västerländska sanktioner har förmodligen betydligt begränsat ryssarnas förmåga att tillverka flygplan, moderna stridsvagnar och avancerade robotar. Men deras förmåga att tillverka artilleriammunition, bomber, raketer och enklare robotar byggs upp. Med dessa kan de fortsätta att terrorbomba urkainska civila. Och man kommer att kunna mobilisera manskap för att fortsätta sitt utnötningskrig mot de ukrainska styrkorna.
Stora förluster i manskap kommer inte att få ryssarna att sluta kriget. Brist på avancerade vapen kommer inte heller att få dem att sluta. Ukraina klarar däremot knappast i längden av det stora antalet dödade och skadade soldater eller förstörelsen av landet. Det är nödvänndigt att orsaka Ryssland väldigt stora förluster, militärt i Ukraina och ekonomiskt för hela landet, alltså betydligt större förluster än det senaste året, för att få ett slut på kriget. Alternativet är ett utdraget krig som Ukraina tvingas ge upp om ca två-tre år.

Den nya Afrikakåren ersätter Wagner bl a i Afrika och Syrien, och består delvis av före detta Wagner-soldater. Ryssland har nu flyttat förband i kåren från Afrika till Ukraina och använder dem i anfallet mot Charkiv (enl UK int). Man tycker de skulle behöva styrkorna i Afrika, så att man flyttar förband därifrån är en ytterligare indikation på att man har stor brist på kvalificerade styrkor i Ukraina. 

I mitt inlägg första maj räknade jag ut att Sverige bör stödja Ukraina med 24 miljarder kronor per år. Nu har regeringen beslutat att ge 75 miljarder under 2024 – 26. Kul att regeringen också läser min blogg. (Fast de 75 miljarderna är militärt stöd endast, och exklusive gemensamt EU-stöd, så det är faktiskt bättre än vad jag föreslog!)

Om risk för eskalering:
Väst har eskalerat; ökat stödet och skickat bättre vapen efter hand och skärpt sanktionerna. Nu diskuteras flera ytterligare saker:  Att slopa förbudet mot attacker på ryskt territorium, att utbilda ukrainska soldater på plats i landet och att skjuta ner ryska missiler över ukrainskt territorium från t ex Polen. Man har gett löften om långsiktigt och utökat militärt stöd.
Ryssland försöker hela tiden förmå västländer att inte eskalera, genom att gång på gång skramla med sina kärnvapen eller att tala om att väst hotar Ryssland. Sanningen är att Ryssland inte har något som helst att hota med, förutom kärnvapnen, eftersom man använder nästan hela sin arme för att försöka besegra Ukraina. Möjligtvis utökat hybridkrig mot väst med cyberangrepp och sabotage. Men man kommer inte att använda kärnvapen, eftersom USA har deklarerat att man då kommer att sätta in ett fullskaligt luftangrepp på de ryska styrkorna i Ukraina.

Kina skärper attityden mot USA, och har infört sanktioner mot tolv amerikanska vapentillverkare för att de levererar vapen till Sydkorea. Känns som en eskalering, som kan leda till hårdare åtgärder från USA mot Kinas stöd till Ryssland. Vilket innebär att detta är ett steg mot en utvecklad allians mellan Kina och Ryssland, d v s Ukraina-kriget och Kinas anspråk på Taiwan tillsammans kan utvecklas till ett nytt kallt krig med Ryssland och Kina på ena sidan mot väst.
Kina har länge duckat från att ta för mycket ställning, just för att undvika ett nytt kallt krig. Frågan är var ”mellan-lägret” tar vägen. Indien, Sydamerika, Afrika håller på att orientera sig bort från Ryssland. En försämring av relationerna Kina-Väst skulle kräva ett val av sida.

Iran försöker stärka sina band med Armenien! Azerbajdzjans president deltog inte i begravningen av Irans förolyckade president, trots att Iran sedan länge har bäst relation med Azerbajdzjan.
Iran och Ryssland är konkurrenter om inflytandet i Kaukasusområdet, och man kan anta att Irans och Rysslands starka band kommer att lösas upp med tiden. Irans intressen är att dra nytta av Ryssland, för att få teknologi och flygplan, för att tjäna pengar på att sälja missiler, och för stöd på olika sätt i Irans utrikespolitiska aktiviteter. Men när Ryssland försvagas har Iran ingen nytta av samarbetet längre. Ideologiskt är man långt ifrån varandra; Iran tycker knappast om en islamofobisk och imperialistisk granne. När Kadyrov dör, kommer man förmodligen att stödja en antirysk upprorsrörelse i Tjetjenien. 

Irans omkomne president Raisi var tydligen en viktig spelare i Irans statsledning, alls ingen marionett. Så olycksfallet kan vara en del av en maktkamp.

När det gäller att beslagta ryska tillgångar i väst, och använda dessa till att stödja Ukraina, så utfärdade Putin i torsdags ett dekret som gör det möjligt att beslagta amerikanska tillgångar i Ryssland. Ett svar på en motsvarande lag i USA. Detta innebär naturligtvis också ett hot mot andra länder att samma sak kommer att hända om de beslagtar ryska tillgångar. Jag har inte hittat några uppgifter om hur mycket det kan röra sig om. Det är förmodligen nästan bara privata företags tillgångar, och de har nog redan värderat ner dem i balansräkningen inför risken att de blir värdelösa. Putins åtgärd är avsedd att bromsa beslut om konfiskation, men kommer att ha den omvända effekten: Alla inser nu att tillgångar i Ryssland förr eller senare konfiskeras, så de är redan värdelösa.

 

Till startsida               2024 05 22           Lägesrapport 2024 02           Mer om kriget i Ukraina


Om detta arbete:

Jag följer framför allt Ukrinform, the Guardian, ISW (Institute for the study of war), Kiev post, Politico, Ośrodek Studiów Wschodnich, UK ministry of defence och Cornucopia, vilka i sin tur hämtar information från olika håll. Jag betraktar ingen av dessa källor som opartisk eller helt pålitlig. Mina slutsatser bygger på kombination av många små detaljer, sammanvägning av flera olika uppgifter eller indirekt tolkning av officiella uttalanden eller avsaknad av uttalande.

Om du har frågor om eller synpunkter på det jag skriver, så skicka ett mail till mig.

Anledningen till att jag skriver, och framför allt lägger mycket tid på att skaffa mig en så komplett bild som möjligt av vad som händer i Ukraina-kriget, är att jag fann den allmänna nyhetsbevakningen synnerligen fragmentarisk och präglad av klick-ekonomin. När jag nu gör detta arbete tycker jag att jag kan dela med mig till eventuella andra intresserade.


Populära inlägg i den här bloggen

Är Ryssland ett hot mot Europa?

Kan Ukraina vinna kriget? - 2024 10 30

Ska vi sno frusna ryska tillgångar?