Läget 2026 06 25

Ingenting nytt. Många dödade på slagfältet. Massiv förstörelse i både Ryssland och Ukraina. Det som är nytt är det som händer mellan Ukraina och Belarus.

15/6: The Dormition Cathedral of the Kyiv Pechersk Lavra burns after Russian strikes. (Bilden kan vara manipulerad. Senare bilder av skador och släckningsarbete tyder inte på att själva kyrkobyggnad träffades. Men bilden användes av Zelensky på G7-mötet med stor verkan.)

Belarus

Zelensky krävde för några dagar sedan att Belarus stänger av de reläsändare som ryssarna använder för att styra robotar mot mål i norra och nordvästra Ukraina. Han meddelade på onsdagen att reläsändarna på belarusiskt område är avstängda sedan den 22.a.

Lukaschenko har alltså gått Ukraina till mötes, och vägrat hjälpa ryssarna i detta. Antingen har Belarus ställning mot Ryssland stärkts, kanske genom Rysslands ökade ekonomiska problem och brist på bränsle. Eller så är han hårt pressad av den inhemska opositionen. Men hur som ökat motstånd mot Ryssland från honom.
Lukaschenko har makten i Belarus uteslutande med hjälp av den ryskkontrollerade säkerhetstjänsten. Men skulle Belarus gå in i kriget mot Ukraina skulle troligtvis öppet inbördeskrig utbryta och omfattande myteri i krigsmakten. Så Putin kan inte pressa Lukaschenko.

De ukrainska rapporterna som förekommer ibland, och inte är sanna, om att hotet från Belarus fortfarande är betydligt och att Ukraina har betydande förband i beredskap, är förmodligen avsedda som hot mot Lukaschenko.

Ryssland och Ukraina ingår i en union som har som mål att smälta samman länderna som ett land, fast Lukaschenko har förhalat processen. Dock har man bland annat någon slags gemensamt medborgarskap, och mycket omfattande samarbete. Teoretiskt skulle ryssarna kunna få för sig att kalla in belarusiska medborgare till ryska krigsmakten.

Kriget på marken

Ryssarna gör fortfarande framsteg, dock mycket små och fortsatt till mycket stora förluster. Man erövrar efter hand mer och mer av Kostiantynivka, rycker fram mot Sloviansk från Siversk-hållet, säkrar terräng norr om Prokovsk och tar kontrollen över några byar söder om Huliapole.

Det talas om ganska mycket ukrainska motanfall, men knappast någon tydlig information om befriade områden. Motanfallen kan vara bara för att bekämpa fienden. Eller så hemlighålls resultaten. DeepStates och ISW kartläggningar baseras i stor utsträckning på ryska bloggares rapporter, och de skriver inte så detaljerat om ukrainska framgångar.

Ukraina har betydande eldöverläge i form av kortdistansrobotar och strids-drönare med lång räckvid, och bekämpar ryska bakre linjer och logistik-leder.

Enligt ganska samstämmiga uppgifter går den ryska rekryteringen av nya soldater dåligt, och man får fram betydligt mindre än de 30-35.000 nya soldater i månaden som man planerat med. Samtidigt är förlusterna enligt ukrainska siffror betydligt högre än tidigare. I juni hamnar man nog på ca 40.000 sårade och dödade. Resultatet borde om uppgifterna stämmer innebära att den ryska numerären minskar med i storleksordningen 15.000 man i månaden. Sådana förluster kan man i längden inte klara av. På kort sikt innebär utebliven ersättning av förluster inte något större avbräckk för frontförband. De som finns kvar är de erfarna soldater som klarar sig bäst, så stridsförmågan förblir oförändrad ett tag.

Svarta havet

Båda sidor har genomfört några enstaka attacker mot last- och oljefartyg. Det verkar som man känner sig för vad en eskalering kan leda till.

Ukrainska strategiska robotattacker

Ukraina fortsätter med sina attacker mot mål långt inne i Ryssland, mot oljeraffinaderier och -depåer, ammunitionslager och vapenrelaterad industri. Mot oljedepåer och transportinfrastruktur i ockuperade områden och frontnära ryska områden.

Krim håller på att bli helt avskuret när man slår ut färjorna vid Kerch-sundet, och broarna ut till Krim från Cherson. Försörjningen av den södra ryska fronten i Cherson och Zaporitzja försvåras dessutom betydligt genom ukrainska attacker med attackrobotar och stridsdrönare mot vägarna från Donetsk och Ryssland.

Det är betydande brist på fordonsbränsle i hela Ryssland, på vissa ställen hårda restriktioner eller helt stopp för privatfordon. Situationen kommer naturligtvis att förvärras betydligt framöver med fortsatta ukrainska anfall, när möjligheten till kortsiktiga motåtgärder tagit slut. (Man kan till att börja med ställa in underhålls-stopp i de fungerande raffinaderierna, med höjda priser minska förbrukningen, förbruka buffertar i distributionskedjan, använda beredskapslager mm.)

Ukraina har också attackerat hamnanläggningar och pumpstationer för att stoppa den ryska oljeexporten (som har ökat p g av stoppen på raffinaderierna och Trumps lyfta sanktioner.) Minskning av rysk oljeexport är det viktigaste strategiska målet, eftersom denna är helt avgörande för den ryska ekonomin.
Om Ryssland ökar bensinimporten från Belarus och Kazakstan, så innebär det ökade kostnader.

Bristen på bränsle kommer förmodligen snart störa de militära försörjningskedjorna och operationerna. Och ukrainska attacker mot fabriker för kritiska komponenter kan ha försämrat Ryssland produktionsförmåga när det gäller avancerade vapen.

Ryska strategiska robotattacker.

Ryssland har hittills i juni (t o m 25/6) enligt de ukrainska luftförsvarets rapporter avfyrat 165 stora missiler och 5027 EPA-kryssningsrobotar. Senaste stora attack var den 15:e, och man genomför ett stort anfall omkring var tionde dag, så det är att räkna med att nytt sådant är omedelbart förestående.

Totalt kan man ändå konstatera att antalet robotar inte innebär någon tydlig ökning, utan ligger på nivå med tidigare i år.

Antalet civila offer av ryska attacker har ökat succesivt under 2026, men det är till stor del orsakat av artilleri, taktiska drönare och glidbomber. De ryska attackerna riktas naturligtvis huvudsakligen mot militära och strategiska mål, men de ökade civila förlusterna tyder på antingen avsiktligt ökad terror eller ”bara” minskad hänsyn till civila liv.

Det kan höra samman med att man nu prioriterar att strypa ukrainsk logistik, och bl a försöker slå ut ukrainska järnvägslok.

Patriot och andra luftvärnsrobotar.

Ukraina har brist på luftvärnsrobotar, framför allt Patriot.
Det antyds att Ryssland passar på att skicka så många ballistiska robotar de kan för att utnyttja läget. Om det sistnämnda stämmer, så indikerar det att Ryssland inte alls kan tillverka det antal sådana, som det talats om. Om man vill utnyttja läget minskar man ju lagret, så antalet avfyrade blir i så fall betydligt högre än vad man producerar.

Ett tyskt företag skall inleda tillverkning av Patriot-robotar på licens, och leverera till Ukraina. Dock kan man inte räkna med att få igång leveranserna förrän en bit in i 2027.

Den tyska Iris-roboten sägs kunna skjuta ner Kinzahl-robotar. Det kanske är en ny förbättrad modell. Den bör då också kunna skjuta ner Iskander-M eftersom de är långsammare. Ytterligare förbättringar av Iris så har man en användbar konkurrent till Patriot. (Och fransmän är nog på gång.)

Ukraina hävdar att man i stort sett har fått fram en luftvärnsrobot som skall kunna skjuta ner de ryska ballistiska robotar, men det är bara själva roboten. Man måste nu koppla ihop dessa med olika radar-system och eldledningscentral, som man skall köpa från olika håll. Kostnaderna för robotarna blir förmodligen en bråkdel av Patriot.

Sammantaget är det rimligt att anta att det inom kort finns flera system som kan skjuta ner ballistiska robotar på marknaden. Leveranserna till Ukraina kommer att räcka för att neutralisera det ryska hotet.

En annan följd av detta är att den amerikanske tillverkaren RTX, och USA, förlorar sin särställning. Dock finns det säker amerikanska komponenter i de olika system som tillverkas i andra länder.

Till:

Alla artiklar (Startsida)

Översikt: Översikt 2026 04 15

Tidigare artiklar:

Fullt krig i Svarta havet? 2026 06 19