Små förändringar i markkriget

Senaste veckorna klart ökad aktivitet i markkriget, framför allt nu i oktober. Ryska förluster, antal sammandrabbningar och mängden artilleribeskjutning (enligt Ukraina) har ökat omkring 30% jämfört med första halvan av september. Det var en nedgång i stridsaktiviteten i september, så man kan säga att man återgått till tidigare nivåer. Alltså som vanligt några hundra dödade varje dag.

Ryssarna genomför många attacker, men gör ”mikroskopiska” (Veronika Melkozerova, Politico) framsteg, huvudsakligen i nordöstra Zaporitzjzja (vid gränsen mot Donetsk.) Mycket hårda strider vi Pokrovsk. Läget oklart vid Dobropilla-utbuktningen. Ukraina rensar området, och ryska förband förmodligen fortfarande inringade.

Ryssarna har de senaste dagarna intensifierat sina anfall vid nordöstra gränsen i Charkiv. Anledning oklar. Man vill erövra en buffertzon längs hela gränsen, men det är knappast prioriterat.
Kanske för att skydda vägen från Ryssland till Kupiansk, som går mindre än 10 km från Ukrainakontrollerat område. Alltså en långsiktig aktivitet för att kunna erövra staden.

Inga rapporterade förändringar på sydfronten.

Jag har kopierat en länk från Lars Wilderäng till en film som ger en bild av hur det ser ut nära fronten. Notera drönarnätet längs en del av vägen.  Film från en väg i Sumy som visar utbrända bilar som förstörts av ryska FPV-drönare. Soldaterna på flaket spanar efter drönare, beredda att skjuta,  förhoppningsvis med drönarkartescher. (Shotgun betyder hagelbössa, men det ser vi ju att det inte är, så troligen specialammunition till automatkarbin.)

Trumps prat om Tomahawks är antingen ett försök att pressa Putin till fred, eller bara ett sätt att förhala ökad hjälp till Ukraina (som amerikanska folket vill). Eftersom Putin omöjligt kan gå med på fred utan att vinna, så är det förstnämnda meningslöst. (Däremot kommer förmodligen Putin att gå med på vapenvila nån gång till jul.) Resultatet blir förmodligen att Trump skjuter på robotarna av något svepskäl.
Dessutom är Tomahawk-robotarna av marginell militär betydelse. De tjänar framför allt till att ge Kreml tillfälle att hota med kärnvapenkrig.

 
Anti-drönar-robot. Utvecklingen av försvarsmedel mot attack-drönare (små enkla kryssningsrobotar) pågår i hela Europa. Sverige behöver ha kapacitet att tillverka några  tusen i månaden om några år.

Angående kärnkraftverket i Enehodar: Verket förses (skall förses) med elektricitet från det ukrainska elnätet via kablar över f d Kakhovka-dammen, för att hålla igång kylningen av de stängda reaktorerna. Ryssarna skjuter sönder elnätet norr om dammen, och beskjuter de som försöker reparera, så verket hålls igång med reservel; diesel-drivna elverk. Det förekommer oklara uppgifter om att ryssarna använder området för att gruppera militär, t ex artilleri, som då Ukraina inte kan bekämpa.

Till  

Alla tidigare artiklar

Stridsvagnarnas framtid  2025 10 13

Vad säger ISW?  2025 10 11

Gamla vapen och nya vapen   2025  10 08    

Populisterna går framåt  2025 10 06

Hur går det i kriget?  2025 10 05

Pengar, politik och vapen  2025 10 02

Ingen ökning av ryska robotar  2025 09 28    

Läget på marken  2025 09 27

Utvecklingen i Ryssland 2025 09 25

Vad händer i kriget?  2025 09 23

Ingen stor ökning av de ryska robotangreppen 2025 09 21

Färre stora missiler mot Ukraina 2025 09 11

Fler robotar och avtagande markstrider  2025 09 05

Accepterar Ryssland ett Ukrainskt EU-medlemsskap?  2025 09 03

Ekonomi och vapenindustri avgör kriget   2025 09 01


Populära inlägg i den här bloggen

Är Ryssland ett hot mot Europa?

Bild
  S k fredsvänner i Sverige sprider idén om att kriget i Ukraina orsakats av hotet från NATO och Ukrainas önskan att bli med i alliansen. Sanningen är att Ryssland började rustat upp omkring 2008, medan NATO rustade ner från 2009 fram till omkring 2018. Inställningen i Europa har svängt succesivt p g av Rysslands upprustning och agerande, framför allt kriget mot Ukraina 2014 och framåt. Statistik från SIPRI: (Stockholm International Peace Research Institute) (Rysslands siffror är SIPRIs uppskattningar. Oregelbundenheter kan beror både på osäkra budgetuppgifter och tvivelaktiga BNP-siffror.) Putin har de senaste åren fortsatt med flera beslut om stora upprustningar, med mål för en mycket starkare krigsmakt om några år. Bara sedan invasionen 2022 har Putin fattat beslut om ökningar av armén med nästan 500.000 soldater till omkring 1,5 millioner soldater. Detta handlar inte om att skaffa fram soldater till det nuvarande kriget, utan om hur stor krigsmakt man skall ha  2028 e...
Läs mer

Kan Ukraina vinna kriget? - 2024 10 30

Bild
  Tes 1: Ryssland har under 2024 förlorat mer soldater och mer materiel än vad man kan ersätta, vilket innebär att de ryska styrkorna försvagats. Samtidigt kommer de ukrainska styrkorna att stärkas under hösten och vintern. Resultatet blir att de ryska attackerna kommer att minska eller upphöra under vintern och Ukraina kommer att börja genomföra fler motanfall och orsaka ryssarna ökade förluster. Putin förlorar prestige och läget blir instabilt i Ryssland. Tes 2: Ryssarna kommer att kunna fylla på sina styrkor och fortsätta med sin sakta framryckning. Man binder upp de ukrainska styrkorna, så att de inte kan ta några initiativ. Det innebär att det inte blir några större förändringar det närmaste året, men sedan kommer förmodligen krigströttheten bland befolkningen och avtagande västligt stöd tvinga Ukraina att gå med på ett vapenstillestånd. Tes 3: Ryssarna har ackumulerat många stora robotar för att i november – december öka attackerna mot ukrainsk infrastruktur. El-, värm...
Läs mer

Ska vi sno frusna ryska tillgångar?

Bild
Sverige skall som en del av överenskommelsen inom NATO satsa 5% av vår BNP på försvar, och vi har beslutat att använda 3,5% på militärt försvar och resten på andra beredskapsåtgärder. Ett problem är att vi inte kan göra av med så mycket pengar just nu. Inköp av krigsmateriel tar tid, och vi har inte tillräckligt med officerare för att öka antalet soldater snabbt. Samma dilemma gäller förmodligen för alla andra länder. Syftet med upprustningen är entydig; att vi ska kunna försvara oss mot Ryssland. Det absolut effektivaste sättet att försvara oss mot Ryssland i framtiden är att stödja Ukraina nu . Säkert dubbla nyttan med pengarna mot att tokhandla vapen till oss själva  nu. NATO-Europas sammanlagda BNP blir 2026 omkring 24 biljoner Euro. Det innebär att försvarsbudgetarna för 2026 sammanlagt bör hamna på omkring 1200 miljarder Euro  per år. En väldigt god idé är att avvara säg 120 GEUR av dessa per år i stöd till Ukraina. Ett löfte om sådana årliga bidrag skulle effektiv...
Läs mer